Idag är det tisdag

Bröden släta som slipade stenar på en havsstrand

Fyllningen söt som nektar från en gullviva

Grädden fluffig som snö i femton minusgrader.

Och pudersockret ligger som nysnö på en lappländsk fjälltopp i augusti

Och om man vill, ångande varm mjölk på

Mina semlor behöver inga semmeltest!

De vinner.

Mmmm!

Naturreservat är väl trevligt, men...

...inte när man bildar dem till vilket pris som helst för lokalbefolkningen!

Nu har naturreservat bildats i Gräsö skärgård.

Herr Landshövding har skrivit på dokumentet under högtidliga former.

Trots Gräsöbornas envisa protester.

Andra övergrepp i naturvårdens namn vittnar Tor Lundberg, fotograf från Norrbotten, om här. Man tar sig för pannan vid läsning av detta hårresande vittnesmål.

Ska det få gå till så här???

Det måste finnas en annan väg för att vårda och bevara vår högt älskade svenska natur!

Vilande liv bland flingor

Allting på vintern är inte dött...

Lusern, men blå?, gul? eller mittemellan?

En av "våra" ekar

Gammal blir skrynklig och vacker!

Skrynklig, var och en på sitt eget särskilda sätt...

Ekmosaik, men vad heter mossan?

Heja Sverige!

Kvarnbo i februari

Är det hackspetten som gömt en hasselnöt här?

Två av ekens närmare tvåtusen hyresgäster, men vilka?

Jag är någon på spåret: Vem där?

Och vem här?

Allémossan har dragit ett täcke över sig

Spenört

Ullkardborre, i dubbel bemärkelse

Älggräs

Röllika

Gråbo

Johannesört

...och bergmyntans vackra vinterståndare.

Vintern lever!

Frisk och kry

När man är frisk och kry kan man obehindrat:

• cykla med vinterdäck på oplogade cykelbanor kors och tvärs över stan
• träna sig svettig på jympagolvet på Friskis & Svettis
• gå långpromenader
• åka skidor och skridskor

Allt det som jag gör utan att tänka på det.

När man har ont sker de allra enklaste göromål med stor ansträngning, det mesta ovan blir helt omöjligt. Jag måste ändå säga att jag inget tar för givet utan känner tacksamhet över min goda hälsa. Mina kontakter med sjukvården har under mitt vuxna liv begränsat sig till mina barns födelser samt tåoperation och jag försöker hålla mig därifrån i det längsta genom en sund livsstil. Allt började med den där cyklingen i lägre tonåren, Tack, Tommie!, sen har det bara fortsatt i samma bana. Men lite tur med generna har det nog varit också.

Mamma, 82, har drabbats av höftledsartros och har fram till helt nyligen varit medicinfri och friskare och rörligare än de flesta i hennes ålder. Nu slår krämporna till och med den följer smärtan och jag får perspektiv på mitt rörliga liv. Men hur förebygger man artros? Det glömde jag att fråga på dagens informationsmöte på Ackis. Blir det operation? Och hur kan man träna? Atros-skolan vid varje vårdcentral, åtminstone i Uppsala läns landsting, ger stöd och hjälp tydligen.

Det är svårt att byta fasta vanor när man är äldre. Träning har aldrig legat för mamma, hon har haft tur, och bra gener! Så det var ett svårt slag nu att operationen låg längre fram än väntat. Att nu tvingas kämpa med träningsprogram. Disciplin. Regelbundenhet. Trotsa smärtan. Bygga muskler. Anstränga sig. Och till råga på allt, tvingas sluta röka!

Är du frisk nog att aktivt kunna njuta av vintern?

Jag vill leva friskt och rikt så länge jag kan. Förebygga i stället för att behöva bli botad. Så jag tänker fortsätta träna och bli hög på endorfiner och upplevelser. Kanske kan jag bli träningscoach åt mamma? Att leva friskt är ingen uppoffring jag gör, inget avståndstagande från njutning, det är bara min livsstil. Det är jag. Och jag njuter. Just nu av skridskoåkning så ofta det går!

För det gäller ju faktiskt att lägga liv till åren och inte bara år till livet!

Så vi inte ångrar något när vi ligger där en dag och ska dö. Mer här.

Det är det enda vi vet.

Så lev nu!

Heja mamma! Du klarar det.