Helt naturligt!

Fortfarande inspirerad av det naturliga inslaget i mina nya tvätt-rutiner, se tidigare inlägg, blev jag glatt överraskad när jag häromkvällen snubblade över Örtskolan  i SVT2. Ett av sex fem-minutersprogram om hur vanliga svenska örter kan användas. Att vanligt åkerfräken till exempel också, liksom mina inköpta tvättnötter, innehåller saponiner visste jag inte. I dessa små program finns mycket att inhämta!

Naturguiden i mig jublade, för det är ju detta jag så gärna vill förmedla: allt vi kan använda naturens eget material till! Det som finns i överflöd utanför husknuten. Inte bara bär och svamp i skogen kan användas. Björkblad, nässlor, johannesört, kirskål... Ja, ogräs går också bra, om de växer någorlunda fritt från avgaser och damm vill säga.

Granskott - en  härligt frisk C-vitaminkälla

Som tur var görs arbete för att bevara denna ovärderliga kunskap. Min bokhylla rymmer en rad titlar i ämnet:

Bokverket Etnobiologi i Sverige
Sune och Stina Jonsson: Örtabok
Sune och Stina Jonsson: Blombok
Sölvi Vatn: Rätt och slätt ur naturen
Matts Bergmarks klassiska Vallört och vitlök
Harriet Hjorts: Blomstervandringar
Pelle Holmberg m fl: Svenska träd
Pelle Holmberg m fl: Vanliga vilda växter till mat, krydda, hälso- och kroppsvård
Bisse Falk & Lena Kallenberg: Barnens flora
Staffan Söderlund: Blomstervandringar i Linnés sällskap
Och så Flora Svecica förstås av Linné själv och några av hans landskapsresor som ju är en stor källa till kunskap för hur svenskarna förr använde naturligt material omkring sig.

På Linnés tid på 1700-talet ville man för övrigt att Sverige i största möjliga mån skulle vara självförsörjande på naturresurser. Det var faktiskt huvudsyftet med många av Linnés resor i landet, att kartlägga vad vi hade. Jag vill ta tillbaka den tanken till 2010-talet: skog, malm, kött och spannmål, och ja även läkeörter: det som blir över när vi i Sverige har vad vi behöver av våra egna resurser kan gå på export. Import göres bara om svensk råvara inte räcker, och av det som vi inte kan producera själva. Och först när alla ungdomar har jobb tar vi emot gästarbetare från andra sidan jorden, om alls! (men detta är visst underlag för ett helt annat inlägg...)

Boktitlarna ovan är ju bara ett axplock av vad som finns. Många av dessa titlar är äldre, men finns att köpa begagnat, se länkar. Men flera nyare titlar med liknande innehåll finns i handeln.

Och så finns Naptek, knutet till Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som pysslar med nyttjande av biologisk mångfald. Osäkert dock hur aktiv verksamheten där är för närvarande.

Men de är alla en underbar källa till naturlig kunskap!

Ej en svår nöt att knäcka

Jag plockar ur några skal ur den stora bomullspåsen och lägger dem i den lilla bomullspåsen. Knyter ihop med bomullsbandet. Någon droppe eterisk olja på det hela och så in bland tvätten direkt i tvätt-trumman. Och så på med maskinen och jag står kvar som ett litet nyfiket barn skulle göra och ser tvätten snurra och snurra. När kommer skummet? Tvätten blir blötare och blötare, allting snurrar som det brukar. Och jodå, snart ser jag skummet. Och ändå är allt helt annorlunda!

Jag har köpt tvättnötter! Och tvättar från och med idag min tvätt med en naturprodukt. Jag har visserligen använt miljömärkt tvättmedel i många år men i det medlet finns fortfarande kemikaler med för mig okänd påverkan på våra vatten och miljön: zeolilter, nonjontensider, enzymer mm. Och tänk att få bära kläder närmast huden som är tvättade helt utan kemiska ämnen! Extra roligt känns det också att naturprodukten är nötter från träd som växer i bland annat Nepal. Då kan jag med en enkel insats gynna det fattiga landet i Himalaya, som jag besökte i november, om resan här. Tänk om jag hade känt till dessa små mirakel då så hade jag kunnat fixa hemtransporten själv! Transportens miljöpåverkan går ju  inte att bortse från i sammanhanget.

Ändå är ju detta att tvätta med medel från naturen inget nytt alls! Människan har i alla tider använt naturliga produkter i sin förr så mycket enklare tillvaro än den vi har idag. Pottaska t ex utvanns från björkved till såpa. Och ännu kan man ju i handel köpa grönsåpa, en naturprodukt från tallen.

Jag var ju tvungen att läsa på om detta spännande träd, Sapindus mukorossi på latin, Soap nut på engelska, med nötter med naturligt innehåll av tvålämnet saponin. Mer här.

Och nu vill jag förstås uppmuntra dig att överge det vita pulvret, eller tvättsåpan, och gå över till nepalesiska tvätt-nötter när du tvättar kläder!

Jag hittade mina på en hylla i Håga bys Tant Gröns Skafferi, i Uppsala, produkten kommer från The House of Fairtrade. Här kan beställningar göras direkt på nätet.

Det var en ren och skär vardagslycka sen att plocka ur, sticka näsan i, känna doften av och så hänga den blöta, och rena!, tvätten i badrummet!

Att vara klimatsmart på ett personligt plan är en lätt nöt att knäcka! Men att lösa problemen globalt den politiska vägen är fortfarande en riktigt hård nöt.

Media som berör

Radions P1 och tv, tidning och böcker - jag är en storkonsument av media i olika former, mest blir det radio.
Är något alldeles särskilt bra rekommenderar jag här gärna andra att lyssna, läsa, titta.

Under gårdagen berördes jag av:

- Den fastspända flickan, en uppmärksammad radiodokumentär om en mycket utsatt tjej, en histora som tagit stor plats under förra veckans nyhetsrapportering, på radion.
(reportaget och de inre bilderna följde med mig i drömmen sen, vaknade och var fastspänd i fötterna!, men det var bara katten Elsa som låg där!)

- En pilgrims död. Om Palmemordet

Jag tänker att det finns en gemensam nämnare mellan dessa två till synes helt olika historier. Historier om hur män med makt och pengar lyckas tysta ner sanningen i egenskap av deras positioner. Den lilla obetydliga flickan som blir ett bricka i ett spel men som så småningom bidrar till att jätten faller. Men att Palmemordet skulle lösas, att de i kulisserna med kunskap skulle träda fram efter över 25 års hemlighållande av Sanningen och bidra till en lösning, tvivlar jag på. Det förblir ett trauma för vår nation.
En annan känsla som förenar dessa två är vanmakten, att inte kunna göra något för att förändra.

- Sara Kadefors: Kast med liten kniv läser jag just nu. Om en ung, utsatt grabb i ett Göteborg från 70-talet. Och konsekvenserna i vuxen ålder. Det finns många beröringspunkter med radioreportaget ovan.
Framför allt tänker jag på de vuxnas frånvaro, oförmåga att se, lyssna, ta sig tid.

För tid med vuxna, det behöver både mycket små barn, tonåringar och även unga vuxna på väg ut i livet! Jag tror att där har samhället mycket att vinna! Att se! Att lyssna! Att våga fråga: Hur är det egentligen? Och ha tid att stanna kvar och lyssna på ett ärligt svar.

Lösning: köp mindre så kan du jobba mindre! Och få mer tid till det som är viktigast: våra närmaste! Och samtidigt är du klimatsmart!

-  Upsala Nya Tidnings klimatsmarta reportage i söndagens papperstidning (tyvärr ej i nättidningen) ger råd och tips! Tack Tina!

Sortera mera!

Detta reportage skiljer sig från de i radio och tv ovan på en avgörande punkt: vi kan själva enkelt bidra till förändringen!
Cykla, välja miljövänlig el, hänga i stället för att torktumla tvätt, äta vegetariskt mm mm

Jag skriver mer om klimattips på bloggen, bland annat här.

Skrinnarsiffror på 3hörningen

30 minuters bilfärd till 1 sjö
4 medar
9 månader och 30 dagars väntan sen sist. Om blöt säsongsavslutning i fjol här.

Foto: Håkan Jansson

1 sol ovan det gråa molntäcket

1 minusgrad

2 hjärtan som brinner för samma sak
minst 15 bilar på parkeringen
minst 20 glada skrattande förskolebarn på hal is
2 förskolebussar
över 3 mil längs 3 varv
2 fikapauser
1 yxa
flera tändstickor...
... till sist...1 värmande eld
2 termosar, varav 1 med julens kvarblivna glögg
2 sporkar kvar hemma, maten åts med pinne, avbruten från stranden
minst 10 praliner till kaffet
Och så sista varvet runt sjön

1 friluftsgrupp och många andra glada  längs plogade banan vid Fjällnora

0% tävling, 100% njutning!

Avslutning:
1 badkar till 2 skrinnartrötta kroppar

Jag skriver mer om långfärdskridsko på bloggen här.

Israpport