Ur mediebruset

Hajar till vid frukostbordet, på insändarsidan. Kanske ibland den bästa sidan i den numera rätt tunna tidningen (när man plockat ur alla annonsbilagor).

"När maten är lagad, tvätten tvättad och disken diskad i ett hem vill vi gärna göra något annat. Om en familjemedlem skulle föreslå att vi måste 'skapa mer jobb' när vi är klara så skulle vi antagligen skratta. Men det är precis det som händer i samhället.

Arbetslinjen innebär att så många som möjligt ska arbeta så mycket som möjligt, oavsett om dessa arbeten är innehållslösa eller till och med destruktiva. Anledningen är att människors frihet underordnas idén evig tillväxt som är bärande i kapitalismen"

- Vi kan byta ut arbetslinjen mot en fritidslinje -:

Vilka jobb behöver vi?
Vilka kan vi slippa?"

Tack du Christian i Farsta för insändaren i dagens Upsala Nya Tidning.
Jag kunde inte sagt det bättre själv.

Allt för många stressar halvt ihjäl sig på jobb som bidrar till - ja, vad?
Men kan alla välja något annat? Det är frågan.
Man är fast i hjulet.
Springer och springer.
Tills hjärtat inte orkar längre.

Jag - levande!

Äntligen färdig med dagens jobb! 

Med sommaren fylld av guidningar, fältarbete och ett underbart väder omfamnar jag höstens ankomst.

Många frågor i sommar: Hur många larver har gnagt på denna krissla?

Vackra fikaplatser ute på jobb - det är lycka och då jag själv i alla högsta grad känner mig levande.
Mötet med människor i alla guidade grupper jag lett i sommar gör mig också inspirerad.
Och jag har frossat i den outtömliga källan om allt kring Linné.
Det blir nog fler böcker att plöja under vinterhalvåret. På Bokbörsen har jag spanat in Karin Berglunds Jag tänker på Linné. Han som såg allt.

Och livet rullar på.
Sönerna får vingar och drar iväg. Liksom Linné på hans Lapplandsresa 1732 stod kompassen inställd på norr för K 2013. Men det är inte lapparnas liv och leverne som lockar utan musiken. Och liksom Linné skickade ut  lärjungar till jordens alla hörn packade M ryggsäcken häromveckan och for iväg på luff till Sydostasien. Dock ej med båt utan betydligt snabbare transportmedel. Men jag tvivlar på att jag som hans "nestor" får ta emot exotiska frön i försändelser hem till Sverige. Det blir nog mest bara livstecken i form av några snabba rader i mejl. 1700-talets utforskare var betydligt mer utsatta för risker, tröstar en mamma sig med. Vissa fick betala med sitt liv! Gud bevare dig på färden!

Ja, Linné var en väldigt kort man... Men stor på jorden.

Och jag blir kvar hemma. Får sortera sommarens blomsterbilder och protokoll. Fakturera och betala räkningar. Tvätta fältkläderna och stövlarna.

Och fylla tomrummet hemma med student och annan uthyrning. Airbnb står på tur att utforska.
Då kan jag ta reda på om detta är något jag vill utveckla i nästa fas i livet. Livet med utflugna barn.
Någon som behöver tillfälligt tak över huvudet här?

Som ledstjärna hur jag vill leva ännu mer harmoniskt framöver ramlade jag över en riktigt bra kompass nyligen:

• Söka och upprätthålla kontakt med andra människor
• Vara aktiv på alla sätt
• Notera med sinnen vad som finns omkring mig
• Fortsätta leva i ständig utforskning på ny kunskap
• Och att ge

På denna lista fanns kontakten med andra människor för den sanna harmonin och ett levande liv.
Levande ja.
Trots alla mina staplade upplevelser  - finns jag verkligen i levande livet?! Existerar jag? Jag är ju inte med på Facebook, Twitter eller Instagram! Somliga kanske skulle hävda det. Eller?
På Studio 1 häromdan fick programledarna det i alla fall att låta som om "folk" utanför sociala medier var ett underligt släkte som inte visste sitt eget bästa. Men jag instämmer i Eva Röses kommentar:

Vad är det jag missar? Egentligen.
Och jag fortsätter att låta frågan: Vad är viktigt?, styra mina val. Vad är verkligt viktigt egentligen?

Jag kan leva med att jag inte får se det där skakande klippet eller läsa den där klipska kommentaren som får likes i tusental. Jag behöver inte gå så långt som Kungen och kalla det utbredda mobilanvändandet för "oskick" men när det går utöver föräldrars närvaro med barnen vill jag ropa ett kraftfullt: Stopp!

Jag tar min termos och sätter mig under korkeken i stället. Eller kanske vid havet. Med avstängd mobil utrustad med varken kamera eller uppkoppling. Kanske tar jag fram paret Ottosons senaste: Lugn av naturen. Det blir en bok att njuta av.

Lunchpaus på jobbet.

Livsvisdomar

"Levnadskonst är att kunna syssla med små saker på ett stort sätt."

"Det kan ligga mycket oupptäckt livskvalitet i ett rikt liv med enkla medel."

"Det finns ingen gräns för slitstyrkan hos en känsla när den kommer från något inne i en själv"

"Att vara glad är inte bara att ha en viss förnimmelse inuti sig. Det är mer; det är att spontant uppleva en glädjande värld. Att vara glad är att glädja sig över världen så som du upplever den i ögonblicket. Du själv och världen kan inte helt åtskiljas från varandra. Du tittar ut genom fönstret, och grannhuset vinkar glatt till dig -. Något händer inne i dig också. Även om världen runt dig skulle ligga i mörker, är du i stånd att uppleva också den som en källa till glädje där och då."

"Idag klagar många över växande press från sina omgivningar. Betyder det att vi har en starkare känsla av att göra saker vi inte är helt med på? Och vad betyder i så fall det? Att någon skjuter på snarare än att det är du som drar? Att du blir levd snarare än att du lever?"

" Vi måste i våra liv i högre grad ställa oss själva denna fråga: Är jag glad för det här livet, och är det jag håller på med väsentligt för det jag föreställer mig som det goda livet? Om vi vanligen svara negativt på denna fråga, bör vi nödvändigtvis ta drastiska steg i vår tillvaro för att göra något annat och finna något nytt. Eller också bör vi försöka förstå det vi gör annorlunda. Då måste vi sätta in livet och det vi gör i nya sammanhang."

"Acquiescentia in se ipso (Spinoza) betyder ro i sig själv. En sådan ro utesluter inte att det kan blåsa kraftigt i livet. Men det är inre lugn och närvaro som gör att man kan känna sig som en hel människa. Ett sådant lugn känner jag genom sättet jag lever här på Tvergastein. Naturen kan hjälpa oss att finna detta lugn. En del söker fjället, andra havet, somliga skogen."

"Utan känsla ingen förändring".

Detta är ett antal citat ur en bok jag läst i sommar: Livsfilosofi av Arne Naess. Härliga ord att luta sig mot. Jag valde inte boken. Boken valde mig där den stod i min pappas bokhylla som vi tömde efter hans bortgång för över sex år sen. Hade velat diskutera innehålllet idag med min tänkande pappa. Må han vila i frid.

Även den minsta växt är värd att böja knä för, här strandkrypa.

I sommar har jag haft anledning att ofta citera en annan lärd man, Carl von Linné, i min roll som guide i hans trädgårdar. Oftast det som står under fötterna på besökarna när de kliver in över gatstenen genom grinden till Linnéträdgården: Omnia mirari etiam tritissima eller Förundras över allt, även det mest alldagliga! Använder de orden som inspirationskälla när jag guidar ute i det gröna, men även i trädgården.

Linné sa också:
"Gör gott och var lycklig. Inget gör mer för en god hälsa och ett gott liv som lyckan!"

Jag närmar mig hösten uppfylld av visdom, styrka och nya erfarenheter.

Vilda grannar

Vilka är då de växter som fjärilarna tycker om och som ingår i min inventering? Se tidigare inlägg.

Om du har någon av dessa blommande skönheter (nedan) på din tomt kan du på ett enkelt sätt göra en insats för fjärilarna. Om du inte har några av just dessa rariteter går det bra att köpa ängsfrö och så ut. Man kan också gå runt i omgivningen och samla in det lokala frömaterialet av växter.

Backklöver

Backnejlika

Backtimjan

Brudbröd

Darrgräs

Fältgentiana - försvinner allra först när bete och slåtter upphör.

Höskallra

Jungfrulin

Kattfot - ett tidigt ex om våren

Klaasefibbla

Krissla

Slåtterfibbla

Tjärblomster

Toppjungfrulin

Ängsskära - blommar sen i rosa

Spara tid, dina krafter och njut av fler tysta sommarkvällar. Det gör du genom att inte klippa hela gräsmattan! Spara istället en sluttning eller ett större hörn av tomten och låt blommorna slå ut, sätta frukt och sprida sina frön. Detta gynnar inte bara växterna utan alltså alla små kryp som är knutna till dessa blommor och som inte alls trivs i en kortklippt gräsmatta. Inklusive vackra fjärilar.

Slå sedan din äng på sensommaren, helst med lie, men studier har visat att artrikedomen blir densamma även om man röjer med snöre, och räfsa ihop höet och avlägsna det från marken. Känner du någon med häst eller någon mindre gräsätare så har du här prima foder. För du bor väl inte granne med en ko? I sista hand får du väl lägga gräset på komposten.

För att ytterligare gynna det lokala växt och djurlivet (och förhindra att arter dör ut) så finns det en hel rad andra åtgärder du kan göra själv:

Anlägg en damm.
Gör en biholk.

Så här ser Biotopias modell av biholk ut.

Bygg en fågelmatare.
Bygg en fågelholk.
Städa inte upp alla lövhögar i trädgården.

Mer tips kan du få i boken Vilda grannar som ges ut av Svenska Naturskyddsföreningen.
Den har kommit ut i flera upplagor men är kanske slut. Men det finns även handfasta tips direkt på deras hemsida.

Behöver du hjälp med hur man bygger eller behöver andra handfasta tips så är du också välkommen till Biotopia. Här kretsar många aktiviteter just kring bevarandet av arter, att inspirera och att göra stora och små medvetna om vår (ännu) rika natur. Naturen som är närmare än du tror! På din tomt!

Jag skriver mer om ängsskötsel på bloggen här.

Och i helgens Naturmorgon i P1 så pratar man mer om ängsskötsel.