Jag hade det på känn. Vår svarta kattflicka Rex är tillbaka och hon hade, precis som jag känt på mig, blivit instängd. Hon har en nyfiken läggning och därför var min första tanke att hon blivit instängd i någon grannes förråd. Men inget napp efter förfrågan.
Så i lördags, efter tre veckors bortovaro, ringde grannen på och berättade att hon hade hört en katt jama uppe i taket till ett gammalt vagnslider som står i vårt område (en byggnad där bilar kan stå under, och förr var förvaring till jordbruksmaskiner). I en liten springa i taket kunde vi faktiskt se henne och t o m peta in mat och vatten, men hur skulle vi komma in?
Här kunde vi se henne, sätta in mat och höra hennes: Hjälp mig ut!
Hennes jamanden var hjärtskärade, minst sagt.
Senare på kvällen granskade vi detta inne/utetak ordentligt och såg en lucka som kunde tryckas upp och lyftas bort. Och till den öppningen kom vår lilla Rex, dammig och lite tunn, men vid full vigör.
Glädjen var stor. Hon var mest törstig, och lite vinglig kanske när vi tagit in henne. Hon jamade mycket första natten, men nu tycks hon återställd.
Hur hon kommit in utan att ha kunna komma ut vet vi inte, men vi misstänker att det kan ha skett i samband med liten loppis som de ibland håller i byggnaden. Men det finns andra hål i huset som en katt lätt kan gå in i..., men det kanske inte står i förbindelse med taket.
Hur hon fått i sig vatten vet vi ej.
Jag misstänker att hon varit inne i denna byggnad under alla den tid hon varit borta. Sorkar kan hon säkert ha fångat, men vatten? Inte har det ju regnat så mycket på sista tiden precis...
Men nu är vår kattflicka tillbaka, med hög svansföring och sin krokiga yttersta svansled och allt, och vi är glada.
Det var en solskenshistoria.
SvaraRaderaKram Fredrik