Och så visorna...

Du lindar av olvon en midsommarkrans
och hänger den om ditt hår
Du skrattar åt mångubbens benvita glans som högt över tallen står.
I natt skall du dansa vid Svartrama tjärn
i långdans, i språngdans på glödande järn.
I natt är du bjuden av dimman till dans
där Ull-Stina Kull-Lina går.

Men olvonen har redan blommat över, i alla fall i Mälardalen. Kanske skrevs visan mer norröver, den förekommer ända upp till Norrbotten, men är vanligast i Skåne upp till Uppland. Elller så skrevs den ute i skärgården förstås där allt är senare än på land. Eller är det klimatförändringarna som spökar? Att olvonen blommade förr vid midsommartid?
Fast vänta nu, där står i visan om mångubben! Honom kan man ju inte se alls i midsommartid, i alla fall inte där jag bor, för nätterna är underbart ljusa. Något stämmer inte här. Mystik att klura på. Var skrevs "Visa i midsommartid"? I moderna tider behöver man ju inte längre klura på något särskilt länge. Svar här.

GLAD MIDSOMMAR!

Jag har skrivit en gång förut om denna visa och vackra buske, fast mer ur ett vårligt perspektiv.

Favorit i repris!

På söndag stundar Vilda Blommornas Dag. Runt om i hela Sverige blir det guidningar bland blomstrena när naturen nu är som allra vackrast. Arrangör Svenska Botaniska Föreningen. Ungefär som nedan gick det till i fjol på min guidning. Jag tänkte köra samma koncept i år, så ni som inte var med i fjol: Kom med ut! Glöm inte fikat! Och en lupp om du har.  Samling vid Hågahögens parkering kl 11. Sprid detta till dem du känner!

VÄLKOMMEN!

"De blomster som i marken bor,

kan aldrig själen glömma.

Hur skönt att djupt bland gläntors flor

se solens fingrar sömma

en vacker klädnad till den säng

som vi ger namnet sommarns äng

och som med solens gyllne tråd

hopsömmas våd för våd."

Harry Martinssons text till sommarpsalmen fick inledningsvis måla upp stämningen för vår vandring på De Vilda Blommornas Dag häromsistens. Jag guidade sex personer en lite kulen förmiddag, regnet var utlovat av SMHI; men när vi träffades på Hågahögens parkering syntes inga droppar ännu i skyn. Vilken tur! Först när vi hade nått vårt slutmål två timmar senare kom dropparna, men det kraftiga regnet kom först senare när vi var hemma igen.

Det är mindre än en kilometer mellan vår träffpunkt och den lilla torrbacke i Hågadalen (i närheten av Eriksbergsskolan). Men tänk så många blomster som i marken bor på den korta sträckan:

I gruset på parkering där vi stod hittade vi maskros, stormåra, vitklöver och ryssgubbe m fl

Kring de vackra hällarna nedanför den nu hägnade Hågahögen, den ska få vila och restaureras, har man sagt, hittade vi överlevarna i torkan: femfingerört, gul fetknopp, grönknavel och backtimjan m f l

Spejandes innanför stängslet hade nu de vackra örterna chansen att blomma helt ostört, utan betande lamm och picknickande familjer: brudbrödet, solvändan, backglimmen, stora blåklockan och många fler.

Invid stigen på väg ner mot Hågaån stiftade guidningens deltagare bekantskap med kattfot, brunrör, blodrot, johannesört och en hel rad med vackra gräs.

I fuktsstråket nedanför beundrades skönheten hos ormrot, sumpmåra, älggräs, jungfrulin och andra fuktälskande arter.

I åkerkanten växte bl a baldersbrå, snärjmåra, jordrök, lomme och rödplister.

Över Hågaån stod vi och spejade ner i vattnet från den lilla bron och såg vattenmärke, gul näckros, hästskräppa, svärdslilja, andmat och andra arter som älskar vatten väldigt mycket.

På en häll efter ån växer minst tre olika fetknoppar: sexkantig, vit och gul tillsammans med axveronika och backlök.

På den lilla ängen i betesfållan gladdes vi åt säfferot och korskovall, som nu spirade efter att fåren betat färdigt. Och vildlinet, darrgräset och toppjungfrulinet gör ju alla blomälskande människor lyckliga!

Och där vi avslutade, vid den lilla torrbacken i Hågadalen ovanför den hage där nyss lammen skuttade omkring, har jag under olika tillfällen hittat totalt mer än 70 olika arter!

Vitknavelns upprättelse

Dags att lyfta fram vitknaveln i försommarljuset:



Du hittar den på torra ås-sluttningar, t ex just nu på "biodukten" över Bärbyleden vid Uppsalas norra utfart i en vacker blomstermatta tillsammans med tjärblomster och citrongul gråfibbla.

Skönhetsupplevelse!
Och när du ändå är där kan du ta punkt nr 70 i Hitta ut-projektet.
Här avslöjas inte koden.

Försommar!

Försommaren övergår snart i riktig sommar - när går gränsen? När asken sist av alla slagit ut? Då är det nu!

Återstår att se hur det blev med aday.org-bilderna: www.aday.org

En av mina vardagsbilder den 15 maj blev denna, om att låna böcker idag på modernt sätt på biblioteket:

Boken var den senast bokcirkelboken: karibiskt tema!

Maryse Condé: Färden genom mangroven

 Så många vyer har jag sett under den senaste tiden att jag nästan glömt bort vackra Gällnö! Här ytterligare en bild. Vackra slånets tid är ännu ett bevis på talesättet: Underbart är kort! Knappt har det satt igång att blomma så är det över!

Och så var det kursen i Jönköping och i de vackra markerna  i Tröjebo, Vaggeryd. Heja, Kill! Du var inspirationen personifierad! MiNa natur, är Kill Perssons hemsida om du behöver inspiration i naturen!

En och annan Hitta-ut punkt har det blivit också, mest på cykel. Och t o m i grannstaden Norrtälje. Där har de bildpunkter också. 

Vi hann inte till musiken som flödade på Wik på körstämman, men det blev en bra Mors Dag och härligt pick-nick i alla fall i solen!

Efter Blodomploppet som jag sprang i förra veckan tillsammans med 12.000 andra Uppsala-bor fick man en medalj som vägde betydligt mindre än den jag, syster och bror fick efter Stockholmsmaran för ett antal år sen. Grattis till alla som fullföljde i Stockholm i år under usla förhållanden! Kallast nånsin! Var blev alla kenyaner av? De frös väl! Jag satt bänkad, inne i värmen, och följde alla tappra, jag lovar!

Efter 12 dagars sträck med  lönearbete - min plats för avkoppling! Puh! Det var jag värd! Det fick regna hur mycket det ville!

Och sist men absolut inte minst, eller yngst! Marcus 20 år!: GRATTIS, nu är du stor!