Titta - en bokholk!

 

Lätt som en plätt - ett minibibliotek nära dig.

I lilla orten Nälden väster om Östersund handlade vi på Ica, eller var det kanske Coop. Vi hade precis ätit en lunch i solen vid idrottsplatsen där, pratat med lite lokalbor som kom förbi. Pratade S:t Olavsled, långcykling och corona. Med varorna i händerna på väg till cyklarna kommer vi ut och där, vid anslagstavlan, sitter en bokholk! Jag studsade fram av glädje och iver för att se vilka hemligheter den rymde. Jag hade nämligen glömt min bok vid vårt första boende, redan i Selånger... Jag plockade ut Yarden av Kristian Lundgren. En tunn pärla. Mycket läsvärd!

Jag såg en bokholk också tidigare på sommaren, i Hammarby sjöstad. Välfylld! Innan jag hörde ordet bokholk har jag alltid tänkt att det vore kul att ha en sätta/ställa/låna-hylla av böcker i vårt område där vi bor. Ser på nätet att bokholkar sprider sig över världen. Så efter cyklingen frågar jag snällt min man, som är en bättre snickare än jag, och voila! - nu sitter den uppe!

Första påfyllningen från egna bokkällor...

Nu är det upp till mina grannar och jag själv att se till att det blir omsättning! En aldrig sinande ström av böcker att läsa! Rikedom. Jag tänker ha lite koll, rensa ur om böcker står för länge. 

Jag har alltid läst böcker. I bokslukaråldern skrev jag min första lista, på pappas skrivmaskin (!), 161 böcker på ett år, ja, jag minns faktiskt siffran. Urval: lokala bibliotekets ungdomsbokshyllor. Sen pryade jag i bokhandel, då var Månpocket nytt, pocket av kvalitet! och jag plockade under en tid på biblioteket ur listan av Månpockets utgivning som fanns längst bak i böckerna. Då hade jag redan börjat läsa vuxenböcker, började på A i mammas och pappas hyllmeter av böcker...

Andra urval av böcker jag nu öser ur den världsliga litteraturskatten:

- två olika bokcirklar

- Nobelpriset

- Augustpriset

- Sveriges Radios Romanpris

- boktips i tv, radio och tidningar förstås

Kul också att ta del av klassiker, som när DN i somras presenterade ett förslag på 89 tips för läsning. 

Snart är bokhösten här! Var ligger din närmaste bokholk?

Välkommen bokhöst!

Pilgrimsplatser och -pauser.

Det var här det började: Selångers kyrkoruin.

Vi följde denna vackra pilgrimssymbol hela vägen. 

 

Första natten tältade vi på Borgsjö camping. Ok - fri camping är roligare, som denna:

Platsen var Hålsta kvarn - tack för tipset du lokalbo. 

För det mesta klarade vi oss utan turistmagneter - men här vackra Ristafallet! Med tillhörande glasskiosk. Indalsälven brusar här fram.

Hålland - med å.

Vackra hembygdsgårdar - en utmärkt viloplats, som denna: Römmen

Ytterligare historielektion ges vid Rödöns kyrkstallar.
 Här stod hästarna under gudstjänsten.

En väldigt vacker rastplats vid Storsjön. 

och så alla dessa kyrkor vi rastade vid. Här vid Brunflo. Vi lärde oss ett nytt ord - här en kastal, liten borg, och Jämtlands äldsta medeltida byggnad. Och så stämpel - vi stämplade i boken i stället för i ett pilgrimspass.

Salami, äpple, pasta carbonara, lantchips, bröd, mjukost, öl
- så såg vår middag ut vid vildcampingen. Mmmm!

Efter lite letande hittade vi pilgrimen och källan i Pilgrimstad. 

Pilgrimernas hus. 

En plats för stillhet, andakt, reflektion och vila.

Mjölkörten i blom på utsiktsplats ovanför Gällö

Jag - en cyklande pilgrim. Förmiddagsfika vid Revsundsjön.

Dag 3 blev bister med duggregn. Vi kröp in i detta lilla hus vid Stor-Harrsjön
 när vi var riktigt trötta. Sen vidare. Regnet upphörde. Förstås.

Här låg förr ett STF vandrarhem, nu fortfarande ett charmigt boende,
 på hembygdsgården i Borgsjö. 

Vi fikade med kråkan.

Delande - en av pilgrimens ledord.

Pilgrim med pedaler

Stopp! I Mörsil står en minnessten från 1809 års vapenstillestånd mellan svenska och norska trupper under befäl av von Döbeln resp von Krogh. Vi följer den detaljerade beskrivningen av truppförflyttningarna på info-skylten. Tänk vilken historie-expert man blir som pilgrim.

Stanna! Vi passerar ännu en S:t Olavs källa längs leden uppkallad efter samma helgon. Vi tar några djupa klunkar av det svala vattnet. Ljuvligt för törstiga vandrare och cyklister. 

Vänta! Nu har vi inte sett ledens bekanta markering med pilgrimskorset på ett bra tag. Har vi missat en avfart? Missat en ledmarkör? Vända, leta, gör om, gör rätt! Många pilgrimer samlar på stämplar längs vägen. Stämplarna sitter vid kyrkorna, andra vid källorna eller vid någon annan sevärdhet..

Oj, magen knorrar, törsten är svår och benen är trötta efter ännu en brant uppförsbacke på de slingriga grusvägarna. Denna cykling är klart tuffare än våra tidigare. Läs om dem här. Dags för paus:

Varsågod och sitt!

Frihet och Bekymmerslöshet, två av pilgrimens ledord!

Härligt skönt slå sig ner i gräset då solen skiner.  I ett vindskydd vid en sjö då vädret är lite bistrare. Våra muskler får välbehövlig vila och stärks för varje dag. Med låga växlar forcerar vi medelpadska och jämtländska backar. Utsikt garanterad på toppen!

Ibland tar oss vår nattvila till privata hem. Till härbärgen. Som till mångsysslaren Tord i Mordviken - han som bygger i is, rustar sin gård och bjuder på färskfångad sik. Eller bara korta möten längs vägen. De tidiga hundvandrarna som visar vägen, vänliga lokalbor som tipsar om tältplats eller ett bara ett vanligt par på bilsemester som gladeligen tar foto på oss vid kände musikerns grav vid Frösö kyrka: Wilhelm Peterson Berger förstås. Eller som hos Tommy i Gisselåsen som bjuder varje pilgrim på fika! Det finns inte en siffra om pilgrimerna förbi hans hus som han inte håller koll på. Tack för fikat! 

Självklart nynnar jag på Frösöblomster vid Wilhelms grav.

Ibland följer vi guidebokens rekommenderade cykelled, men ibland slänger vi råden och tar E14:s snabba asfalt. En lättnad! Men vi kanske missade en och annan pilgrim när vi vek av, för under sju hela cykeldagar kommer vi bara ikapp två vandrare. Har vandrarna struntat i S:t Olavsleden i år pga corona som hindrar pilgrimer från att komma in i Norge? 

Brudsporre sprider väldoft i dikesrenen. 

En botanikers våta dröm - ett nytt växtkryss:
rysk drakblomma, i Borgsjö. Visserligen utblommad men ändå.

Cyklister och vandrare tas alltid emot med så glada leenden. Vi är med i filmen! Det doftar av vägkantens blommor. I skyn ryttlar en fiskgjuse. Motvinden ryter och nästa dag skiner solen hett på vår bara hud. Ett snabbt hej till damen vid brevlådorna. De unga mountaincyklisterna i Åres utkant tittar storögt på oss och våra rätt smala däck: cyklat från Sundsvall! I Åre är det tjocka däck som gäller! Och trängsel ska det visa sig. Tegnell, skicka dina kontrollanter till denna galna ort! 

Nästan framme - Åreskutan i fonden.

Vi har hamnat i stockholmarnas sommarlekplats. STF har tydligen slängt in handduken här och sålts. Synd för oss som blir hänvisade till ett fönsterlöst hotell. Tanken var Trondheim. Kanske rikgränsen. Sen Duved, men vår cykling avslutas istället på Åres tågperrong morgonen därpå.

Varmaste tack till Norrtåg med så smidig cykellösning. Bara att hänga upp och sätta sig intill. SJ -  anta utmaningen!! Fixa enkel cykeltransport! 

Stort tack till Norrtåg!

Ett icke-corona-år tar vi Åre- Trondheim. En pilgrim vill ändå fram till sitt mål: Nidarosdomen! Men jag har ju fuskat och nått ditt förut.