Pilgrim med pedaler

Stopp! I Mörsil står en minnessten från 1809 års vapenstillestånd mellan svenska och norska trupper under befäl av von Döbeln resp von Krogh. Vi följer den detaljerade beskrivningen av truppförflyttningarna på info-skylten. Tänk vilken historie-expert man blir som pilgrim.

Stanna! Vi passerar ännu en S:t Olavs källa längs leden uppkallad efter samma helgon. Vi tar några djupa klunkar av det svala vattnet. Ljuvligt för törstiga vandrare och cyklister. 

Vänta! Nu har vi inte sett ledens bekanta markering med pilgrimskorset på ett bra tag. Har vi missat en avfart? Missat en ledmarkör? Vända, leta, gör om, gör rätt! Många pilgrimer samlar på stämplar längs vägen. Stämplarna sitter vid kyrkorna, andra vid källorna eller vid någon annan sevärdhet..

Oj, magen knorrar, törsten är svår och benen är trötta efter ännu en brant uppförsbacke på de slingriga grusvägarna. Denna cykling är klart tuffare än våra tidigare. Läs om dem här. Dags för paus:

Varsågod och sitt!

Frihet och Bekymmerslöshet, två av pilgrimens ledord!

Härligt skönt slå sig ner i gräset då solen skiner.  I ett vindskydd vid en sjö då vädret är lite bistrare. Våra muskler får välbehövlig vila och stärks för varje dag. Med låga växlar forcerar vi medelpadska och jämtländska backar. Utsikt garanterad på toppen!

Ibland tar oss vår nattvila till privata hem. Till härbärgen. Som till mångsysslaren Tord i Mordviken - han som bygger i is, rustar sin gård och bjuder på färskfångad sik. Eller bara korta möten längs vägen. De tidiga hundvandrarna som visar vägen, vänliga lokalbor som tipsar om tältplats eller ett bara ett vanligt par på bilsemester som gladeligen tar foto på oss vid kände musikerns grav vid Frösö kyrka: Wilhelm Peterson Berger förstås. Eller som hos Tommy i Gisselåsen som bjuder varje pilgrim på fika! Det finns inte en siffra om pilgrimerna förbi hans hus som han inte håller koll på. Tack för fikat! 

Självklart nynnar jag på Frösöblomster vid Wilhelms grav.

Ibland följer vi guidebokens rekommenderade cykelled, men ibland slänger vi råden och tar E14:s snabba asfalt. En lättnad! Men vi kanske missade en och annan pilgrim när vi vek av, för under sju hela cykeldagar kommer vi bara ikapp två vandrare. Har vandrarna struntat i S:t Olavsleden i år pga corona som hindrar pilgrimer från att komma in i Norge? 

Brudsporre sprider väldoft i dikesrenen. 

En botanikers våta dröm - ett nytt växtkryss:
rysk drakblomma, i Borgsjö. Visserligen utblommad men ändå.

Cyklister och vandrare tas alltid emot med så glada leenden. Vi är med i filmen! Det doftar av vägkantens blommor. I skyn ryttlar en fiskgjuse. Motvinden ryter och nästa dag skiner solen hett på vår bara hud. Ett snabbt hej till damen vid brevlådorna. De unga mountaincyklisterna i Åres utkant tittar storögt på oss och våra rätt smala däck: cyklat från Sundsvall! I Åre är det tjocka däck som gäller! Och trängsel ska det visa sig. Tegnell, skicka dina kontrollanter till denna galna ort! 

Nästan framme - Åreskutan i fonden.

Vi har hamnat i stockholmarnas sommarlekplats. STF har tydligen slängt in handduken här och sålts. Synd för oss som blir hänvisade till ett fönsterlöst hotell. Tanken var Trondheim. Kanske rikgränsen. Sen Duved, men vår cykling avslutas istället på Åres tågperrong morgonen därpå.

Varmaste tack till Norrtåg med så smidig cykellösning. Bara att hänga upp och sätta sig intill. SJ -  anta utmaningen!! Fixa enkel cykeltransport! 

Stort tack till Norrtåg!

Ett icke-corona-år tar vi Åre- Trondheim. En pilgrim vill ändå fram till sitt mål: Nidarosdomen! Men jag har ju fuskat och nått ditt förut.