Vila i midsommartid

Midsommarmagi i natten - nattviol doftar bäst då

Midsommar innebär för många starten på välbehövlig vila.
Och vila/avkoppling för mig är radio, kaffe, blomster, bad, böcker, lokala äventyr mm mm
Och tidningsläsning.

Men mest av allt jobbar jag ju på sommaren. Min högsäsong. Koppla av gör jag mer på vinterhalvåret.

Här plockar jag några russin ur den underbart välsmakande radiokakan:
Vetenskapsradions Klotet pratade redan före helgen om cirkulär ekonomi. Inger hopp.
Matens pris, del 2, går i repris. Något alla bör lyssna på.

Och så DN. Stefan Edman är en av mina husgudar så jag kastar mig över hans artikel på Helsidan i söndagens DN: Så hittar vi ett nytt sätt att leva bland midsommarängens hemligheter. Texten är som poesi och innehållet bara ett stenkast från mitt tidigare inlägg om sommarfriden. Stefan Edman citerar poeterna. Martinsons ord Ängen är "livsvarm som den älskade kvinnans hud", sticker ut och så skriver Edman om den afrikanska akustiken på ängen, dvs fåglarna som hörs har flugit hit ända från Afrika. Och så om hotet förstås, om mjölk- och köttbönderna som en hotad art i Sverige. En effekt av globaliseringen, EU:s gemensamma marknad. Ändå är det tack vare EU-bidragen som våra få kvarvarande ängar fortfarande är vid liv. EU - bra eller dåligt - en fråga vi ställer oss alla dessa dagar då kanske Europas karta håller på att ritas om.

Och hans strövande över ängen är ju precis det jag gjorde i går på midsommardagen, njöt och insöp örternas skönhet på Rimsjö naturreservat, Norrtälje kommun, där betande djur håller de gamla ekbackarna rika på färg, doft och arter:

Här vill jag lägga mig ner och vila. Precis som Stefan Edman gjorde i artikeln. Kossorna får gärna hitta mig i gräset. Naturens hjältar.

Kamäxing - vackert gräs

Tisdagens radioessä i P1 Kultur av Per J Andersson om tågresandet gjorde mig nostalgisk. Det här med att flyget avreglerades, som man säger, för 25 år sedan, vad ville man uppnå med det? Facit har i alla fall gjort att det miljövänliga tåget och ohh så charmigare är mångdubbelt dyrare än det anonyma flyget. Per J Andersson gör en odyssé över tåg i litteraturen. 

Skogsvicker

Böcker då: just nu läser jag Jonathan Franzens Frihet. Jodå, läsvärd, men jag kan bli lite less på amerikansk miljö. Reser hellre i bokens värld till mer dolda hörn av världen.

Sommar i radio betyder ju förstås också Sommar i P1. Har hittills bara lyssnat på David Lagercrantz. Värt att lyssna på. Trots att det gått inflation i detta program med "svår" barndom så tycker jag att varje människas historia är värd att lyssna på. Om den berättas på rätt sätt.

Sommarfrid - för människor, växter och djur

Gullviva - nu utblommad!

Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.

Ja, vi kan dem som en versrad i Taubes visa, men vet du hur de ser ut? Det är redan lite sent att leta efter tre av dem; endast kattfoten står nu att finna i blom, men den har blivit så sällsynt att endast få vet längre något om denna växt. De övriga tre är utblommade - det går fort nu i naturen! Hoten mot de alla är det igenväxande landskapet. Betesdjuren försvinner och markerna hävdas inte längre på traditionellt sätt genom slåtter.

Kattfoten. Foto: Johanna Sköld

Gulmåra

Radions Godmorgon, världen! tog i söndags upp ett av mina favoritämnen så här års: gräsmattan och ifrågasättandet av detta klippande genom att i stället gynna artrikedomen och ställa gräsklipparen åt sidan. Nu står allting i sitt vackraste flor och vi vill kunna njuta av sommarfriden bland blommor och blad. Men bullret! Hur ska man känna frid när en motorgräsklippare varje kväll brummar någonstans i närheten och skär genom fåglars lugna familjetjatter?

Höskallra - säger till när det är dags att slå: de torra fröna skallrar då inne i kapseln

Sluta väsnas, vill jag ropa! Sluta klipp! Rädda artrikedomen i de öppna markerna. Rädda krypen och låt fåglarna trivas. Att gynna naturen och de vilda grannarna kräver mindre jobb än allt detta klippande. Allt du behöver göra är att helt enkelt bara klippa den del av gräsmattan du verkligen använder (i radion redovisas en undersökning som visar att 70% av de som äger en gräsmatta använder den inte till något annat än att just klippa den). Spara resten av ytan, låt blommorna växa upp och fröa av sig. Slå den sen på sensommaren (det måste inte vara en lie, det går bra med grästrimmer), i augusti och när gräs och örter har legat några dagar, räfsa ihop det hela och för bort det. Kan gå till komposten men är också utmärkt foder om du har några djur i närheten. Om du bränner det, se till att du bränner det på annan plats än där du slagit, Och kolla upp om det råder eldningsförbud där du är!

Axveronika och harklöver vill ha torra marker

Blommor, småkryp, fåglar och många andra kommer att buga och tacka dig och berika dig med färg, doft, fåglars kvitter och humlors surr.

Jag skriver mer om att skapa en äng här.
Naturskyddsföreningens tips ger dig fler vilda grannar.
Det finns många olika sidor på nätet om hur detta att skapa en äng ska gå till, här är en av sidorna.

Blodnäva

Så vila i sommar, klipp mindre, njut mer och då snart infinner sig sommarfriden!

Och du, om du inte har någon gräsmatta alls kan du ändå gynna svenska växter och djur genom att köpa svenskt kött, helst naturbeteskött från djur som betat på marker som varken plöjts eller gödslats. De är de artikaste markerna vi har i kulturlandskapet.

GLAD MIDSOMMAR!

Då gräs och gröda gror

Jag gillar hur den versraden av sommarpsalmen ligger i munnen: "Då gräs och gröda gror"!
En härlig och vacker alliteration. Och dem gillar ju jag.
Jag sätter rubriken i frånvaron av att själv få gå på skolavslutning idag.
Ser att Domkyrkan  ikväll kl 18 erbjuder en stund med sommarpsalmer, kanske smiter jag in en stund där för stämningens skull före kvällens möte

Bilden nedan är varken gräs eller gröda, men en härlig smörblomma. Med en sommarrusig gräshoppslarv, som jag upptäckte först när jag tittade noga på bilden.
Läser om dessa små insekter att de har en s k ofullständig förvandling, dvs att de redan i första stadiet kan kännas igen som en gräshoppa. Det visste inte jag. Och ett nytt ord lär jag mig: stridulation, det är den vetenskapliga benämningen på ljudet de alstrar sen, gräshopporna, men det är då, på sensommaren, nu är det fortfarande i början av allt...., sommaren på rätt sida!

Där är du ju! Och vilket långt spröt du har!

Sen en bild på annat som blommar just nu också: hagtornen:

Egentligen skulle jag lägga till hundra blommor och träd som blommar nu, men allt får njutas lite i taget nu. Huvudsaken är att man njuter. Tycker jag. Ok då, en till blomma bara, kan inte motstå:

Detta smycke är oemotståndligt: teveronika.

Nationalyra!

Detta blir ju en fortsättning på det föregående inlägget, om min väg tillbaka. Och igår kom kvittot.

E - Ekebyloppet den 6 juni 2016

U - Underbart!

F - Flaggansvarig

O - Oslagbar

R - Runner´s high

I - Immateriel lycka


59.22 på milen var förstås inte en elit-tid (men vem vill vara elit?), men tiden under timmen var för mig symboliskt laddad. Det kändes lätt att springa och jag hade mer att ge. Att springa i hemmamarkerna var ju extrabonus! Härligt med skogen. Härligt med solen. Härlig löpglädje.

Som sagt, åter på banan!

Och tittar man noga på bilden ser man att även blommorna vid banan blommar i de svenska färgerna denna nationaldag:
gult för ryssgubben
blått för den uppländska vallörten.

Så blev det lite botanik också, denna ljuvliga tid.