Den där nunneörten som jag inventerar är lite speciell, läs mer här. Och då menar jag inte den Uppsala-baserade gula sibiriska nunneörten som just nu dominerar vissa tomter i stadsmiljön.
Här handlar det om stor nunneört och möjligtvis också sloknunneört, två lila-blommande arter som trivs på mullrik mark, ute vid kusten. Den blommar tidigt och när den väl satt frukt vissnar växten snabbt ner och syns inte mer i det uppväxande gräset.
Mnemosyne-fjäril. Foto: Anders Östlin.
Men knutet till denna nunneört finns en sällsynt fjäril, Mnemosynefjärilen, vars larver lever av nunneörten. Och eftersom Östhammarstrakten tillhör en av de få områden i Sverige som fjärilen finns i är det viktigt att se till att nunneörten trivs där. Den vuxna fjärilen flyger i några veckor i juni. Den är makalöst vacker att skåda, med stora vingar seglar den någon meter över marken, rätt oskygg. En syn att beundra! Men en starkt hotad fjäril. Så hur göra?
Är det bäst med bete på markerna? Sent? Tidigt?
Eller ska man sköta marken med slåtter?
Eller göra ingenting? Låta naturen ha sin gång.
Om detta handlar forskningen som jag ägnat mig åt några dagar i maj varje år sedan sex år tillbaka:
Forskning pågår på Brudskäret, en pärla på Söderön, Östhammar. Foto: Anders Östlin
Och så när jag räknat varenda nunneört så blir det fika- och fotopaus! Jag älskar knoppar, skönheten före! Och en särskild favorit i dessa marker är storrams, vars knopp är klart grym:
Storrams Polygonatum multiflorum
... och några dagar senare...
Ekens lövsprickning är också helt fantasisk. Om man tar sig tid att titta på den. På den och allt annat just nu: upptäck den spirande försommarens mirakel i det lilla!
(Rogefeldt/Rickfors)
Ja, gullvivan blommade också på Brudskäret (karta). Och ja, jag hann få ro i själen. Men, jag glömde plocka en bukett. Ny chans ges dock i morgon, ut igen för andra nunneörtsundersökningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar