Kropp och själ i skön förening

Äntligen en bok i ämnet!

Det är ju självklart att motionen kan minska psykisk ohälsa!

Jill Taube, psykiater, och Åsa Ottoson, journalist, har skrivit en bok i ämnet: Själ och kropp, rörelser för psykiskt välbefinnande. Läs mer här:

Människan är skapad för rörelse. Rör hon sig inte förtvinar hon till kropp och själ.

Hur många miljoner skulle inte samhället tjäna på att de som lider av psykisk ohälsa kommer ut, om så bara för en halvtimme om dagen? Allt efter förmåga och förutsättningar.

Att få fysiskt aktivitet på recept kan lätt förknippas med svettig ansträngning på ett jym. Hinder tornar upp sig, trots att man står där med receptet från doktorn i sin hand:

Man måste ta sig till lokalen.

Man måste bli medlem och köpa kort.

Man måste köpa träningskläder.

Tror man.

Men nej.

Det allra enklaste kräver inget kort, ingen lokal, inte ens särskilda kläder. För någon som inte rör sig alls är promenaden det allra bästa att börja med och finns alltid till hands. Jag tror att det inte bara är kroppen i rörelse som är välgörande. Det har också betydelse om var kroppen rör sig. Naturen som avkoppling tror jag på, så kan man lägga sin promenad i närnaturen så har man dubbel vinst. Kroppen får sitt, och rofylld omgivning vaggar själen till ro.

Naturen kräver inget.

Naturen bara är.

Naturen lockar oss att vara.

Naturen sänder inga budskap om måsten, att vi ska göra, köpa, konsumera. På en promenad i parken eller i ditt närmaste skogsområde kan du tänka en tanke klar från början till slut utan att bli avbruten.

För den som har svårt att komma till skott att komma ut själv tror jag på ledsagare.

Låt mig ta dig ut!

Och när du sen har gjort promenaden till en daglig vana på egen hand, stäng av mobilen och lämna Ipoden hemma!

Vad viskar träden till dig idag?