Kognitiv kalops

Vilket underbart uttryck som ramlade ur radion häromdagen!: Kognitiv kalops! Smaka på den, ni!

Fast det som beskrevs var inte någon maträtt utan en beskrivning av den miljö som uppstår i de öppna kontorslandskapen. Kan man verkligen koncentrera sig där?

Det halvtimmeslånga P1-programmet hette Känsligt läge och är en kortare programserie med Per Naroskin som programledare. Angeläget ämne om vår arbetsmiljö och ja, även arbetstid och vad vi egentligen gör på jobbet. Vad presterar vi? Sitter kanske somliga bara av tiden och surfar? Det har ju visat sig i undersökningar att svensken privatsurfar två timmar per dag på jobbet. Då kan man väl lika gärna korta av arbetsdagen, tycker jag, och göra det man ska när man är på jobbet.

Ska vi ha fri arbetstid?, frågar sig programmet, att man får lön för det man presterat i stället för per timme?

Lätt för mig kanske att klanka ner på kontorsvärlden, i min roll som frilansare. Men plötsligt kändes det lättare att leva. Att andas. Att styra min egen tid. Inte bollas runt i nya omorganisationer och tvingas stå ut med en dålig ledning.

Jag ser fram emot nästa avsnitt av Känsligt läge.

Mitt anspråkslösa kontor

Även programmet Kritiken i P1 berörde på tisdagen arbetslivet och hur det skildras i dagens litteratur. Där fanns en del spännande titlar att fördjupa sig i, bland annat Elise Karlssons Linjen.
Den går nu upp på min lista: Att läsa.