Östgötaresan

Inte visste jag att...

- att de östgötska slottsalléerna var så långa

- man kunde göra gamla silos till läckra bostäder

- gamla övergivna båthus kunde vara så fullproppade av gammalt bråte

- tragiska dödsfall på kyrkogård tidigare kunde göra så att dagens stenar står stöttade med träpåkar, i alla fall utanför Flen

- sömniga samhället Mem utgjorde Göta Kanals östligaste punkt

- invigningsfesten här som hölls i det nu varsamt renoverade magasinet 1832 gästades av självaste Hans Majestät Konungen och 299 andra dignitärer

De kan det där med renovera - i Mem. 

- kaniner var så flinka på att ta sig över kanaler

"Rabbits crossing" - vår absoluta östgöta-favorit!

- det pittoreska Söderköping hyste en av Sveriges äldsta konditorier

- Arkösund var en sådan societetsidyll, än mer så sommartid. Men hur länge överlever Närlivs där?

- man druckit brunn i Söderköping

- en soluppgång i november kunde tjusa så

- en bastuflotte kunde vara så tarvligt förankrad. Det blev inget bastubad vid stranden i Sköldsvik!

- regnet gick att bemästra. Bara man tar på sig och går ut. Trots allt.

- stambanan korsar Göta Kanal i Norsholm, just vid vandrarhemmet i den gamla magasinsbyggnaden

- åkrarna på Vikbolandet kunde vara så... böljande!

- man kunde ta Trafikverkets vägfärja över Bråvikens mäktiga vatten

- Vikbolandets kyrkonamn kunde vara så korta!

Inte visste jag att november var så vackert!

Men att vi alltid med enkla medel och kreativitet kunde fixa härliga vandrarhemsfestmiddagar....

Det visste jag!

Och Linné då? Han hade vägarna förbi Östergötland på sin Västgötaresa 1746. Men exakt vilka östgötska platser han besökte då måste jag forska vidare kring.