Jag gillar listor. Jag gillar arter. Så, följaktligen, här några artlistor av det lite ovanligare slaget!
Hur många arter äter jag till frukost?
Frågan har tydligen figurerat på Twitter, men jag läste om det i DN i helgen. En fråga till Artprojektet, de på Sveriges Lantbruksuniversitet som kartlägger alla Sveriges arter.
Den biologiska mångfalden är tydligen hotad även på våra matbord, där vi görs beroende av allt färre grödor som odlas allt mer intensivt världen över. Ett sårbart system!
Jag tillhör ju helt klart den där präktiga typen som Karin Bojs, artikelförfattaren, nämner, den som äter egenhändigt blandad müsli...
(Eller "log-sop" som man kallade det på landet i Avesta-trakten förr, enligt P1:s Språket. Jag gick i taket åt det roliga uttrycket! Men saknar lite de gamla programledarna i ett av P1:s bästa program.)
Få se nu..., frukosten då.
Juice av apelsin - Citrus x sinensis (krysset betyder att arten är en hybrid, ej en naturligt förekommande art)
Fil från kossan - Bos taurus
Och så den artrika, ambitiösa, hemrostade müslin, eller log-sopen...
bestående av:
Havregryn - Avena sativa
Rågflingor - Secale cereale
Rapsolja - Brassica napus ssp napus (ssp betyder underart)
Vetegroddar av vete - Triticum aestivum
Solrosfrön av solros - Helianthus annuus
Pumpakärnor av pumpa - Cucurbita maxima
Sesamfrön av sesam - Sesamum indicum
Kokosflingor från kokospalmen - Cocos nucifera
Russin från vinranka - Vitis vinifera
Torkade aprikoser - Prunus armeniaca
Linfrön från linet - Linum usitatissimum
Rårörsocker, möjligtvis från sockerröret - Saccharum officinarum
Lite honung ringlar jag över: från okänt antal blommor från Asien! Specialimporterad.
Och så att dricka till:
Te - Camellia sinensis
Mjölk från kossan - Bos taurus
med en smörgås med smör och ost:
Brödet bakat av:
Vetemjöl, graham, dinkel, dinkelflingor (alla med ursprung av samma art: vete) - Triticum aestivum
Sirap, från sockerbeta, väl? - Beta vulgaris ssp vulgaris
Hirs - Panicum miliaceum
Jäst, av jästsvampen - Saccharomyces cerevisiae
Råg - Secale cereale
Vegetabiliskt fett, kan det vara raps? - Brassica napus ssp napus
Malt av korn - Hordeum vulgare
På brödet Bregott som består av :
smör (från kossan) - Bos taurus
samt rapsolja från raps - Brassica napus ssp napus
Och ost, också från kossan - Bos taurus
Hur många arter åt jag till frukost?
Summa: 19 arter, plus nektar från okänt antal växtarter i honumgen
Inspirerad av denna lilla övning går jag vidare till lunchen. Har hört att det i den virala världen är populärt att fota sin egen mattallrik. Då får väl jag hänga på trenden. Men har man dessutom i sociala medier tidigare artbestämt de på tallriken ingående växterna?
i dricksvattnet från kranen:
Citron - Citrus x limon (ej en naturligt förekommande art alltså, se apelsinen)
På tallriken:
Ris - Oryza sativa
Keso från kossan - Bos taurus
Savojkål - Brassica oleraceae var. sabauda (var. betyder varietet, en sort alltså)
och en sallad på:
Rödlök - Allium cepa
Solrosfrön - Helianthus annuus
Isbergssallad - Lactuca sativa
Oliver - Olea europaea
Morot - Daucus carota sativus
Citrongräs - släkte Cymbopogon (i olivoljan jag ringlad på salladen)
och så lite kylskåpsrensning:
Sill - Clupea harengus
med peppar - Piper nigrum, i lagen mm mm
Antal luncharter: 12 arter
Hur många arter örter ingår i örtsaltet jag använder, tro?
Då kommer jag osökt in på den bok som just nu är på väg hem till mig:
Nyttoväxter från hela världen av Bente Eriksen. I detta praktverk kommer jag nog hitta de flesta av dessa ovan nämnda arter som vi människor är så helt beroende av i våra vardagsliv.
Nästa matfråga blir inte: Hur smakade det?, utan: Hur långt har dessa råvaror åkt för att landa på min tallrik?
Och hur många av dessa varor har framställts ekologiskt?
En sak är säker: hos mig åker inte maten över halva jordklotet för att hamna i soporna i stället för i munnen.
Färska siffror från Livsmedelsverket visar: vi slänger 239.000 ton köpt mat per år.
Det blir 72,8 gram per person och dag i Sverige.
Det får vi sluta med! Tycker jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar