Konsumtion och samhälle och andra sanningar

En spännande vinkel på konsumtionssamhället - det är boken Vill ha mer. Av Katarina Bjärvall. Hon gör neddykningar i livet som konsumerande, nybliven mamma. Som unga tjejer. Studie och besök hos familjer som valt ett liv utan tv. Men idag, 2016, låter ju inte det så radikal, nära alla ser på tv på datorn i stället. Det hinner hända mycket på bara de tio år som gått sen boken skrevs.

Bjärvall skriver om svårigheter att bryta mot heltidsnormen, som är så stark i Sverige. Jag är glad att jag själv lever utanför heltidslivet, men då blir jag en normbrytare, som Bjärvall skriver om. En sådan är jag gärna!

Är det downshifting jag ägnar mig åt? Nej, tror inte det, för då ska man ha gått från en mer vidlyftig konsumtion till ett enklare liv. Och jag har helt enkelt aldrig blivit vidlyftig och skaffat mig dyra vanor. Levt enkelt i linje med en grön livsstil. Men jo, jag har haft det förspänt på många sätt, det är jag medveten om.

Bjärvall skriver om drömmen om ett så gott liv som möjligt hägrade när välfärdsstaten byggdes och vi gick från statarlängor till hyreshus:

"Den offentliga konsumtionen prioriterades och drömmen om ett gott liv som möjligt för så många som möjligt tycks hela tiden ha hägrat som överordnat ideal. Men någonstans på vägen tycks den drömmen ha gått förlorad. Sedan ett antal år tillbaks tycks medborgarnas rätt till en ökad privat konsumtion vara överordnad de flesta andra ideal. Frågorna vad som är det goda livet tycks inte längre ha någon plats på den politiska dagordningen. I den mån sådana visioner lanseras riskerar de att avfärdas med ett hånskratt." (sid 195-196)

"Den som jobbar för att tjäna pengar riskerar att hamna i en cirkel där han eller hon i allt större utsträckning i stället tvingas att köpa sig den tid, den kraft och det samvete som krävs för att kunna jobba. " (sid 196)

Författaren menar, och åberopar forskning, att de flesta människor i västvärlden utan större eftergifter kan kapa sin konsumtion med ungefär 20%:

"Varje gång vi har för avsikt att köpa en vara eller en upplevelse kan vi fråga oss, utan moraliska värderingar: Vad tillför den mitt liv?" (sid 198-99)

"Svensken har blivit mätt. Någon gång, gissningsvis på 1970-talet, hade svenskarnas privata konsumtion nått en nivå där våra materiella behov var tillfredsställda, när vi kort sagt hade det vi behövde. Men tillväxtökningarna har fortsatt att ge oss mer pengar i plånboken, och eftersom vi inte längre kan köpa det vi behöver köper vi i stället i stor utsträckning luft." (sid 213)

"Forskarna är numera ense om att BNP är ett alltför trubbigt mått för den som vill mäta livskvaliteten i ett land. Det råder utbrett samförstånd kring det faktum att det i västvärlden inte finns något direkt samband mellan inkomst och välbefinnande. " (sid 216)

Idag nås vi av siffran 4,2. Det är det antal jordklot som skulle behövas om alla levde som svenskarna. Det s k ekologiska avtrycket. Mer om det av WWF.

Dags att fråga sig: Behöver jag denna vara?

Boken listar ett gäng hemsidor i urval, bland annat:
http://hem.fyristorg.com/enkelhet/
Med tanke på att boken är tio år gammal är kanske sidorna inaktuella,  men denna ovan ligger kvar och jag ler när jag ser att Anekdoten om fiskaren ligger där. Av Böll. Min favorit och ledstjärna!

Underrubriken på denna bok är: Om barn, tid och konsumtion. Det hon skriver om barn och tid kräver ett helt eget inlägg, men det har jag ju också skrivit mycket om förut, t ex här.

Om en annan omskakande bok, också med en stor nypa samhällskritik, skriver jag om inom kort...