Tranor och andra vårkänningar

Fortsätter med skrivandet, inspirerad av förrgårdagens diskussion.
Fast liksom då, via penna och papper. Förstås. Blocket med Interrail-logga.
Nostalgiskt: ett år sen vi drog till Rom! Vill ut igen, med tåg - nu!

Dagens naturupplevelse: ljudet av tranor från ovan. Jag höjer blicken och min nyinköpta kikare, för första gången med ut, inte bara vid fågelbordsspan, och får syn på strecket där i skyn: vårtecken och ljuv musik!

Övriga fågelkryss idag (finns det dagskryss också?) utöver de allra vanligaste: steglits, större (och mindre?) hackspett, jag är osäker på trumningen, ormvråken.
I går ringmärkte vi nötväcka, talgoxe, grönfink vid Biotopia.

Sätter mig på medtaget sittunderlag på det smältande snötäcket på en sten i skogen efter att ha vikit av från stigen.

Stiglös lycka.
Soldränkta bara fläckar i söderläge vid vägen.
Gammelsnön strösslad av gammelbarr i skogen.
Värsta vindfället av gran.
Även tunnare dimensioner av gran har fallit efter vinterns vindpustar.
Vindens ljud i topparna.
Mossan sticker fram - grön.
Spretigt naket blåbärsris reser sig på smala grenar ur det porösa snötäcket.
Flygplansljud (tyvärr).
Så här vill jag sitta och skriva mina Dala-skyltar i sommar! På plats från en sten. Med kaffetermos.

Takdropp vid förmiddagens sol och kaffe ute. Första gången.
Jag avundsvärd.
Är jag avundsjuk på andra? Ja, ibland.
Men den känslan kan ju ta mig ett steg närmare mitt mål.
I DN idag: självförsörjning. Väcker starka känslor. Man kan väl göra någon light version.

Ännu en skylt ihopknåpad.
Solen försvann.

Konsert på lördag.