Idag är det Världsbokdagen - och vår!

Min fick-kalender informerar mig om att det idag är Världsbokdagen, instiftat av Unesco.

Jag har skrivit om denna dag förut på bloggen, men det var sex år sen, så dags igen. Jag repriserar tidigare upplägg. Vilka böcker ligger på mitt nattduksbord och varför?

Förra gången inledde jag också med Thoreau, bloggens husgud. Nu har jag läst "Jag ville leva på djupet", en essä av Peter Hamberg, han som stått för den sentida översättning av Walden. Han reser i filosofens fotspår i Massachusetts, och har t o m bott under en period i en enklare koja/boning i thoureau-anda. Jag fastnar för två citat, båda om arbetsliv och karriär:

"De senaste åren hade varit uppfyllda av uppbrott. En kärlekshistoria hade tagit slut efter att nästan ha slitit sönder mig inifrån. Omfattande bokprojekt låg kastade i papperskorgen. Många av de gamla vännerna i Stockholm försvunna, bortgifta, stelnade, förvandlade till oigenkännlighet och inlåsta i karriärens rigoröst uppmurade fängelse, eller djävulens gillrade fälla, för att tala med Thoreau."

I det andra citatet citerar Hamberg Emerson, Thoreaus vän:

"Han levde oförberett från timme till timme, precis som fåglarna och änglarna; kom varje dag med nytt förslag, lika revolutionärt som det dagen innan, men annorlunda; den enda lediga personen i sin stad, och hans oberoende fick alla andra att se ut som slavar."

Sen till en annan filosof (?), pappan, i Pappan och havet av Tove Jansson.

Den har jag aldrig läst, men nu efter att ena bokcirkeln läst Sent i november och nu senast biografi om Tove Jansson, ville jag ju fördjupa mig i fler böcker.  Vilket för mig osökt in på nästa bok vid sängen, Tuula Karjalainens biografi:

den tyska utgåvan på bild...

Att diskutera på lördag med samma bokcirkel. Ute får det bli, pga corona. Tjock, men med mycket av författarens konst också. Hon både målade ju och skrev Muminböckerna...

Muminböckerna kan ju läsas som klokböcker för vuxna - det är härlig litteratur. En klokbok som ligger bredvid sängen är Sam-tal av Brita Salomon (äldre bok, finns kanske på Bokbörsen?). Tänk om vi alla behärskade konsten att verkligen Samtala med varandra: lyssna in, känna, inte avbryta, inte fråga för att vi själva vill berätta, vara närvarande  - det försöker jag lära mig hela tiden, varje dag, misslyckas lika ofta... Boken är tunn, men klok.

Tjockast, 516 sidor, är Gunnar Brobergs Mannen som ordnade naturen, ja om Linné, boken kom i höstas. Men jag har bara läst lite här och där ännu. Den fick högt betyg i DN, men boken ställer krav på läsaren, lite förkunskaper är bra. Linnésäsongen inleds den 1 maj, då öppnar Linnéträdgården och Linnés Hammarby, men det dröjer innan jag guidar i år. Man kan alltid läsa mer om denne man.

Underst i högen vid sängen är ännu en biografi: Min första krets av Olof Lagercrantz.

I min andra, yngre bokcirkel, läste vi nyligen Alex Schulmans fina Bränn alla mina brev, och då blev vi nyfikna på denne Olof. Jag har inte läst denna än. Alex bok är i alla fall mycket läsvärd!

Och den mest originella läsningen gör jag nu: Sara Stridsbergs belönade Kärlekens Antarktis. Stark läsning!

Det om böcker. Idag ska man sitta ute under solen och läsa böcker om man kan, eller vandra i naturens ljuva flor, för det är vår och lövsprickning! Ut och njut! Och glöm corona för en stund. Uteliv i naturen blir den positiva effekten av vår annorlunda tillvaro just nu! 

Svalört, nu i blom. Då ska svalan snart vara här, sa Linné.