http://vildvittransblog.blogspot.com/ Skogsliv vid Lommaren – betraktelser: Pilgrimsstämpel, kyrkmålningar och en led som försvann

onsdag 8 april 2020

Pilgrimsstämpel, kyrkmålningar och en led som försvann




Utanför Häverö kyrka sitter en liten box, med lucka. I denna finns en stämpel - en pilgrimsstämpel. Vi har inget kort att stämpla så vi dekorerar vår karta istället. Nu är vi pilgrimer.
Dekorerade är även det fantastiska taket inne i kyrkan. Så många färger, så mycket detaljer. Målade troligen av gesäller till den berömde Albertus Pictor, på 1400-talet!

en mer modern konstnär - ett jakttorn!


Interrail inställd. Trösteresa till Orsa inställd. Så vi vandrar vidare på Vikingaleden, på asfalt lite men mest på stigar och skogsbilvägar. Närturism! På årets varmaste dag från Trästabron i öster, starten på etapp 2,  till Lundås gård i väster, då har vi redan påbörjat etapp 4. Med fika och lunch, med långkalsonger vid starten men med t-shirt-värme och glass på eftermiddagen i Häverödal.

starten går över Trästabron..., mössa, vantar

passerar gränsmurar öster om Kåtorp

På gården i Kusby norr om Häverö kyrka är tackorna rejält dräktiga. De buffar sina nosar långt in i balen av hö för att komma åt det gottaste. Några tackor har redan börjat lamma, berättar fårbonden som vi språkar med en liten stund.

- Man blir lugn av djur!, säger han. Och vi  kan bara hålla med. Som en blek snöfläck om våren ser den vita katten ut där den sitter i dikesrenen och tvättar sig.





Man blir lugn av pilgrimsvandring också. Över fälten spelar lärkan sin drill. Sädesärla, kråka, korp och gäss fyller luftrummen nu när flygen står på marken och inte står för det ständiga bakgrundsljudet.  Vårlöken blommar i kapp med blåsippa och tussilago. Sälgen färgar skogsbrynen i ljusgult, humlorna kan få sin frukost efter vintervilan. Vi travar på. Längs den korta vägen av asfalt mot kyrkan blommar almen och bildar täta små bollar på grenarna. Morgonfikat blir på en bänk som står lite otippat vid ett vägskäl i Kåtorp. Kaffe, smörgås, hembakt bulle. Till lunch har vi nått skogarna norr om Ersmossen. Fjärilarna fladdrar. Citronfjäril, sorgmantel och en lite mindre som vi inte ser vad det är. Potatissallad - mmm! Kaffe igen.



Men som vandrare är jag inte särskilt förtjust i hyggen. Vi passerar ett antal. Stigen är bitvis uppkörd av skogsmaskinerna och ett stort timmerupplag ligger så att vi nästan missar ledmarkeringen. Annars är det så fint att följa nya, fräscha skyltar på en ny led. Det vackra pilgrimsmärket. Som leder vandraren ända till Nidarosdomen i Trondheim.

prästgården i Häverö....

Pilgrimsvandring är enkelhet. Och långsamhet. Och ett antal ledord till som kännetecknar en äkta pilgrim. Enkelt har vi det. Gårdar vi passerar har gått från enkel till rejäla ansiktslyft, som husen i Gässvik. Här bor man tjusigt vill jag lova.

Med pigga ben efter lunchvila når vi vändplan på en skogsbilväg norr om Ersmossen. Följer en stolpe. Stigen delar sig. Inga stolpar. Så vi vet inte riktigt hur leden ser ut fram till Häverödal, för vi måste ha trampat en annan stig då. Skyltar är viktiga. Men det är klart vi alltid är garderade med karta. Älskar papperskartor.

Vi tog bussen från Norrtälje och norrut, till starten. Det var riktigt smidigt. Idag åkte vi t o m gratis när vi i coronatider går på genom bakdörren. Och så gratis hem igen, med trötta ben med 2 mil i musklerna, när vi tajmat buss 641 söderut från Lundås.

Hylla våren med en vandring! Det är tillåtet än så länge...

och så en ny mossa...

och en lav på det. 

2 kommentarer:

  1. Vilken fin text Lisel! Och vilken härlig vandring! I påsk blir det naturreservatet Kungshamn-Morga och hopp om att få se entitor och mindre hackspettar för min del. Hoppas vi kan ses igen snart! Ta hand om er!

    SvaraRadera
  2. Bland målningarna i Häverö kyrka finns en av de äldsta bilderna av en nyckelharpa, spelad av en ängel framme i kortaket! Härlig promenad ni tog.

    SvaraRadera