Tusen nålar

Jag är glad att jag idag slipper sitta på snöiga vägar på väg till fjällen i en bil:

Snödrev. Vågrätt snö. För korta avstånd mellan bilarna. Trötta förare. Nej, tack. Jo, det vore förstås härligt med fjällen, om jag bara kunde förtrolla mig dit. Men då är det kalfjäll och turskidor som skulle gälla, snarare än liftar och slalom. Känns som om slalomtiden är förbi. Nu får barnen klara svängarna själva, både stora svängar och små.

Min plats på jorden hade idag fyllts på med ännu mer snö. Hur kommer vårfloden bli i år, undrar jag. Någon plats för strömstaren var Kvarnbo definitivt inte idag, han får leta efter andra platser med fritt strömmande vatten. Kanske centrala stan. Under Dombron kanske? Det är ändå härligt att klä sig varmt och kunna uthärda den snåla vinden, känna de tusen nålarna i kinden och t o m bli varm inifrån. Det blir "cocooning" resten av dan. En dos OS, en skopa skönlitteratur: Marjaneh Bakhtiaris Kalla det vad fan du vill, en rykande kopp te.

En skön film sen skulle vara pricken över i:t.