http://vildvittransblog.blogspot.com/ Skogsliv vid Lommaren – betraktelser: Lite svalka, tack!

onsdag 2 juni 2010

Lite svalka, tack!


Kraftledningsgator och naturbetesmarker är temat för fältarbetet som har inletts för säsongen.
Efter att ha njutit av skön fager flora i soliga betesmarkerna vid Hummelsta väster om Enköping skulle väl dagens två kraftledningar gå som en dans, för där är det ju betydligt färre blommor att räkna!

Solen blev allt varmare. Klockan hade hunnit bli två på eftermiddagen innan vi såg de första trådarna korsa vägen och vek av ut i bushen med en massa björksly och klafs kring fötterna. Var fanns nu snitslarna som fjärilsinventerarna satt ut? Luften stod still. Ingen fläkt. Jaha, man skulle haft stövlar, nu blev båda sandalerna helt dränkta. Cecilia och jag kämpade med första undersökningsrutan a 10x10m. Ett hav av blodrot. Och vilken smörblomma är det där nu? Säkert majsmörblomma. Och hur många är dem? Hmm! En massa humleblomster också.

Vidare till nästa snitsel. En klunk vatten. Torka svetten ur pannan. Vifta bort de första flugorna och myggen. De lär bli fler vad det lider. För att inte tala om bromsar. Så där, nu var sista lingonblomman räknad också. Bara en ruta kvar för idag.

Iväg en bit med bilen. Snygg parkeringsanvisning på karta. Bra! Och så möter två trötta inventerare värsta blockmarken i dagens sista undersökningslokal. Högt björksly. Och grova block med granruskor och röjt sly emellan. Det gick knappt att ta sig fram. Mer svett. Mer klafs och ännu blötare sandaler. Och de där snitslarna var nästan omöjlig att hitta. Grrr! Men med lite jävlar anamma kämpade vi på med de fyra rutorna med risk för liv och lem bland block och kärr. De bara benen var genomkorsade av rispor från ris och bråte. Och myrorna bets.

Men det är i alla fall härligt med fältarbete! Njutningen av få vara ute väger tyngre än kraftledningsgators vedermödor.

Vinters snö är glömd. Nu råder sommar! Så även i Kvarnbo hemmavid.

Prunkande löv i ravinen...


..... har avlöst vinterns täcke. Minns du?



1 kommentar:

  1. Huu, man börjar ju frysa bara man ser vinterbilden från ravinen! Visst är det häftigt med årstidernas växlingar! Jag är så glad att jag inte bor vid ekvatorn. Klaga inte på värmen! Om ni gör det kanske den försvinner igen lagom till min semester!

    SvaraRadera