Lax + fimpar = sant!

Cigarettfimpar utgör idag det absolut vanligaste skräpet på våra gator i Sverige. Det berättar dagens Vetandets värld i P1. Och det som inte plockas upp (görs sällan!) riskerar att med regnvatten hamna i våra vattendrag och senare i haven, det betyder ofta till vårt redan hårt belastade och känsliga innanhav Östersjön.
Om då en förrymd lax, från en odling, får syn på en cigarettfimp så vet man att att dessa ibland hamnar i fiskens mage för att fimpen påminner till formen om de pellets som laxen fått i odlingskassen. Och går fimparna inte direkt till fisken så kan den hamna där via plankton och filtrerare som sedan äts av fisken. Allt hänger ihop! Och vi människor också, och med vår kraftiga påverkan på jordens livsmiljöer så borde vi ta ett större ansvar än vad vi gör.

Och de små snuskuddarna bidrar också till mikroskräpet i haven. En handling som kan tyckas oskyldig, att bara spotta ut portionssnuset på marken. Men se efter, de ligger där, fler än du tror, och om ingen plockar upp dem och om de inte fastnar i de finmaskiga näten i reningsverket riskerar de också att hamna i havet och, ve och fasa, i fiskens mage.

Så om du är rökare eller snusare så vill jag vänligen och ödmjukt be dig att slänga ditt skräp i en papperskorg/askkopp och har du ingen i närheten får du helt enkelt ha med en behållare att lägga kudden eller fimpen i, varför inte en gammal tom snusdosa? Och slänga den hemma i de brännbara soporna.

Och mer:

Undvik peelingkräm eller tandkräm med mikroplaster i! Brukar betecknas i innehållsförteckningen som polyethylen. Vidare finns syntetiska fibrer i syntetmaterial i kläder och fibrerna frigörs vid tvätt och är så små att de inte fångas upp i de kommunala reningsverken utan åker ut i havet. 800.000 partiklar mikroplaster per timme har mätts upp går direkt ut i havet i Lysekil där Vetenskapsradion gör sitt reportage. En jämförande siffra från ett betydligt större reningsverk i Stockholm mätte 27 miljoner partiklar per timme.

Radioprogammet berättar vidare att de s k mikroplasterna utgör transportörer av andra giftiga ämnen i avloppsvattnet som till exempel rester av läkemedel som passerar våra kroppar. Ett sätt att begränsa spridningen av dessa ämnen kan vara att begränsa vår konsumtion av icke livsnödvändiga läkemedel och att lämna de läkemedel vi har kvar hemma i badrumsskåpet direkt till apoteken.

Och plasten då? Finns det ett plastfritt liv?
Och vad kan vi ha i stället?
Vi klarade ju oss före oljan, men användningen av  många av de tidiga naturmaterialen utgjorde då ett hot mot vissa djurarter. Vad kan vi använda idag som inte är fullt lika skadligt för miljön?