Den svenska skogen

Den 23 januari har av skogliga grupper i norr utsetts till Skogens dag.

Det kan den verkligen behöva! För den verkliga skog som är kvar.
För jag menar att den planterade gran och tall som växer upp på hyggen idag inte blir skog utan trädåkrar. Artfattigt och utarmat. Men effektivt förstås, till skogsbolagens väl och ve.
Vi talar varmt om att rädda regnskogen i Amazonas.
Men vet försvinnande lite om skövlingen i våra egna skogar, på vår egen bakgård.

Nu har Alfrida dragit förbi.
Och lämnat en massa fällda träd i sina spår. En halv miljon kubikmeter skog, har man sagt.
Att jämföra med Gudrun som fällde 75 miljoner kubikmeter 2005!
Efter stormen kommer debatten. Hur ska detta förhindras?

Företrädare för skogsnäringen vill nu plantera hybridlärk, sitkagran och douglasgran i ett försök att minska risken för stormfällning. Man vill med dessa kanadensiska snabbväxande barrträd förkorta omloppstider och alltså avverka tidigare.

Jag säger: Gör det inte!

Har vi inte lärt oss något av Contorta-försöken i svenskt skogsbruk som utvecklades kraftigt på 1970-talet? Denna kanadensiska tall skulle vara den ultimata lösningen i svenskt skogsbruk med dess snabbväxande växtsätt. Men den drabbades av svamp. Naturvårdsverket har klassat den som invasiv, dvs att den slår ut de inhemska arterna. Samma sak kan det bli med de nu föreslagna främmande arterna. Redan idag har vi, enligt ArtDatabanken, 250 invasiva arter i vårt land, som kommit antingen av misstag eller med människans flyttningar. Ge oss inga fler, tack!

Våra inhemska tallar och granar har under årmiljonerna utvecklat ett intrikat samarbete med markens svampar - det osynliga nätverket. Svampen underlättar näringsupptaget för trädet, trädet ger svampen socker. Vacker symbios under marken. När skogsmaskinerna kommer slås detta nätverk i spillror. Den lilla tallplantan på hygget har tuffa odds att klara sig. Betydligt bättre är oddsen i den naturliga lucka som uppstår i en skog där ett träd fallit. Den lilla plantan som stått där och stampat i skuggan får plötsligt fart i det ljus som nu tränger ner bland de stammar som står runt omkring.

Med skonsamt skogsbruk, där inga hyggen finns, plockhugger man skogen varsamt. Som hos bröderna Uhlås i Uppland . De jobbar med skogen inte mot. Ikväll torsdag är hyggesfritt skogsbruk temat för en samtalskväll i Uppsala, kl 17.30 på Östra Ågatan 19. Arrangörer bland andra Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen.

Den döda veden eller brist på denna, är säkert något som kommer att tas upp på denna skogsträff. Grov död ved finns inte i det moderna skogsbruket. Det är självklart beklagligt att så många skogsägare nu förlorat stora värden i Alfrida, deras livsdröm har gått i spillror när träden ligger som plockepinn. Man skyndar ut och tar hand om det som går att få ut något av. Men i den död ved lever ett stort antal skalbaggar, där växer lavar och mossor och veden bryts ner av specialiserad vedsvampar. Många av dessa arter är nu akut hotade. Så spara lite av den fallna skogen.

Jag säger inte att det är så, detta är ingen akademisk artikel, men tänk om det är så att med hyggesfritt skogsbruk och skonsam plockhuggning:

- bevarar vi den befintliga markekologin intakt
- står skogen kvar att vandra i och njuta av
- slipper vi kalhyggen
- är älgen inte längre ett hot mot små tallplantor, utan kan få vara skogens konung
- kan arbetshästen få ett uppsving som arbetspartner
- räddar vi skogens hotade arter: fåglar, lavar, mossor, vedsvampar
- sparar vi in på dyra plantor och kostsam markberedning
- minskar vi risken för stormfällning och skogsbrand
- kan vi skrota de dyra och markförstörande maskinerna
- sker ett naturligt urval: tall på marker lämpliga för tall och gran på granmarker, när naturen själv får välja

Är detta följden av hårdhänt skogsbruk eller klimatförändringar?

För mer läsning om hotet mot den svenska skogen.
Läs Maciej Zarembas skogsreportage från 2012 (om skogsbyråkratin och en tandlös lag)

Eller Skogslandskap farväl, en debattbok från Naturskyddsföreningen (om hotet mot gammelskogen i Dalarna, alla hotade arter)

Eller läs mer om hemlig kommunikation mellan träd och en stor dos skogspoesi i Peter Wohllebens Trädens hemliga liv. 

Alla ska få finnas - hur många känner du igen`?