Hjälp mig att hjälpa

Musikhjälpen är slut. Vackert att hjälpa andra i en svår situation.
I Radiokorrespondenterna skildras andra svåra situationer, modernt slaveri, men också betydelsen av alla flyktingar och gästarbetare som skickar hem pengar till sina familjer. Det gör även min vän.

Hon sattes på ett plan.
Destination för henne okänd, Sverige, var ligger det?
Man och barn kvar i hemlandet.
Två barn sedan tidigare döda.
Att se det hon fått bevittna utgjorde nu en fara för hennes liv.

Boende i norr, åratal av envis kamp mot myndigheter, upprepade avslag, fortsatt styrka mot målet mot ett uppehållstillstånd.

Det lyckades till sist.
Lägenhet i Uppsala, hyrd av kommunen, enligt bosättningslagen från 2016, men som hon uppfattade kontraktet, på obegränsad tid. Så någon kö har hon inte stått i.
Nu har det gått tolv år. Familjen fortfarande åtskild.
Studier och jobb och svenska.
Den så kallade etableringsfasen på fyra år är slut i juni 2020.
Och utan minderåriga barn blir det inget förstahandskontrakt.

Nu får du fixa bostad på egen hand, säger kommunen.
I Uppsalas kärva bostadsmarknad. Lycka till!

Livet är så orättvist.
Hjälp mig att hjälpa!
Slott eller koja, ja, en etta eller tvåa då - vet du någon som har något att hyra ut? Från den 1 juli 2020.

Det behöver inte vara en så här stor bostad...

Till skötsam kvinna, 54 år, snart färdig undersköterska, från ett land i östafrika.

Så i juletid - hjälp mig att hjälpa!

...men något lite större än denna enkla boning  kanske.