I stället för gullig-katt-video - En Saga

Foto (och krans): Anna Höefges

Vi möts redan innan jag knappt vaknat

Vi delar ofta kudde
Om jag inte kan somna, och du ligger bredvid - bästa sömnmedlet är att lägga din tass i min hand.

Ett ljud du känner igen: ljudet av en filtallrik som skrapas ur. Din tur att slicka resterna.
Om du inte redan sitter i knät till frukosten.
Ibland överraskar du de utländska gästerna genom att från ingenstans dyka upp i deras knä. Skräckblandad förtjustning.

Som en motor på lågt varv på tomgång - så spinner du.

Du följer mig en bit på promenaden. Och möter upp när jag kommer tillbaka. När du var liten följde du med mig så långt bort att jag fick lyfta tillbaka dig flera gånger och blev försenad dit jag skulle. Tur då att andra gillar dig, stannar och du låter dig smekas, otrogen som du är. Och jag kan komma iväg. Eller så blir du skrämd av en hund.

Inte många fåglar har du burit in, men du är säkert en bra jägare. Till förtret för grannarna.

Du vill vara med överallt.

För full koll sitter du på badkarskanten när jag duschar och på handfatet när jag borstar tänderna.
Och skulle du möta en dörr på glänt till badrummet når inte din intelligens nivån att sticka in tassen utan du krafsar, så dörren går igen. Rinnande vatten är spännande.

Men att få vatten i ansiktet från blomsprutan om du klöser på nya fåtöljerna är inte kul.

Naturfilm gillar både du och matte. Svansen viftar som vore du på jakt på savannen, tillsammans med lejonen. Om du inte klöser mot tv-skärmen efter fåglarna. Fy! Hur klarar skärmen kattklor?
Och hela hemmet blir som en jakt på savannen när du och Rex drar över mattor och möbler i vildaste fart.

Renlighet är din dygd

Kan var skönt då att dra sig undan. Mattan blir den utmärkta tillflyktsorten, den grotta du skapar alldeles på egen hand. Vi får se upp så vi inte snavar!

Tydligt hör jag ditt målmedvetna krafsande på balkongdörren. I alla fall i tystnaden.
Så kommer du till soffan. Men något du aldrig gör då är att trampa i fem minuter på mina ben så att klorna tränger in i låren. Du bara lägger dig. Det har aldrig någon annan katt gjort som jag känner.

När jag lagt mig dröjer det inte länge förrän jag återigen får dela kudden, med en Saga. Ibland är vi tre. Två fyrbenta och en tvåbent. Eller två tvåbenta och en fyrbent.

Tack för din glädje och värme du ger! Du Saga, du "Facebook-katt". Tack, Anna!

Det är klart man ska ha husdjur, katt i synnerhet.

Vila i frid Eddie och Elsa, våra tidigare katter.

Men eftersom det här är en naturblogg, här är lite om vår vilda katt också!
Om att spåra lodjur.