http://vildvittransblog.blogspot.com/ Skogsliv vid Lommaren – betraktelser

tisdag 19 oktober 2010

Hej höst!




Dystert! Den härligt långa soliga hösten går in i den grå fasen. Löven dråsar av träden. Bara för två veckor sen var det betydligt muntrare i Kvarnbo:


Och ytterligare två veckor före dess, bankade hösten bara försikigt på dörren:


Nu får vi lyfta fram glädjeämnena i våra liv för att klara av mörkret som sakta lägger sig över oss. Som jag alltid har sagt: Den som kan vara glad åt lite har mycket att glädjas åt!

Hälsan, jag tar den inte för givet, men den har jag i överflöd, och gör allt som står i min makt att det så ska förbli. Läste någonstans att 75% av sjukdomsfallen är livsstilsrelaterade. Tänkte på detta när jag lyssnade på veckans Kropp och själ. Om fetma-operationer.

Jag läser.

Jag dricker kaffe.

Jag promenerar.

Jag möter människor.

Jag lagar mat. Äter den.

Jag är närvarande med mina nära och kära.

Jag gosar med katterna.


...gosiga, mjuka, varma, lurviga mys-Eddie...
Jag lyssnar på radio.

Jag låter mig berikas av musikens kraft.

Jag andas in.

Och ut.

Och lär mig av Eddie att njuta av livet.


"I förrvirringens tid har vi glömt det enkla...
Att se, att låta sina ögon dricka av liv.
Att höra - lyssna.
Att känna, att öppna sina sinnen för det outsägbara.
Att vara HEL.
I stressens och plånbokens tid ges inget utrymme för eftertanke.
Så blir vi som vi blir - halva människor..."

(Helga Henschen)

citerad ur senaste tillskottet i min bokskatt:
Thomas Lerner: "Hejdå, ekorrhjulet" (efter hans eminenta artikelserie i DN hösten -09)


torsdag 14 oktober 2010

Utsikt från en kartpunkt



...bilden hämtad från annan skog...

Ännu en brant. Märkt med svart tjockt streck med taggar på kartan. Ännu en metallpinne med siffra och bokstav. Ännu en kartpunkt i hittaut.nu.

Det börjar bli bråttom nu. Sista dagen för att registrera punkter alla 100 punkterna på nätet är den sista oktober. Och jag har 20 kvar. Hur många har du tagit? En helårsprenumeration på unt finns i potten. Och priser från Fjällskog.

I det tunna täcket av lav och mossa har en knappt skönjbar stig bildats. Jag tror att det är andra kartpunktsjägare som varit i farten. Det gör det hela lite lättare att hitta de svartklassade som denna, de ska vara de svåraste. Men nr 70, en svart, är en baggis.

Jag ser inte skymten av någon annan kartpunktsjägare, inte någon annan jägare heller. Jakten är ju igång. Men några skott hörs ej. Visst jagar man även i Nåsten? Men det där höga pipandet, är det en kungsfågel, tro? Ja, ett flyglan hörs också och avlägset trafikbrus. Men jag har överseende med det. Den stadsnära skogen är en lyx, en vacker sådan. Nu måste jag snart ha trampat varenda stig i Nåsten tror jag. Både med och utan cykel.


En och annan tall, gran och en håller sig fast i hällen. Illgula aspelöv darrar i knapp kännbar bris. Den unga ekens blad är helt bruna, den äldre lyser mer i guld. Björkens gula lövverk tunnas ut allt mer. Fönsterlaven (bilden) väntar på eventuella adventsplockare. Om de nu inte går till Åhléns i stället och köper ”vitmossa” i plastpåse. Nej, lite dekorerat med barr vill jag allt ha så småningom när det blir pyntdags…

Nu har jag inte tid mer. Dags att jaga till nästa punkt.

måndag 11 oktober 2010

Sin egen lyckas smed



Har jag den disciplinen som krävs för att vara min egen arbetsgivare och chef? Rätta drivet. Piska mig själv framåt. Jobba utåt. Knyta kontakter. Nätverka. Kort sagt, är jag en entreprenör-själ?, hör Tendens i P1. Det återstår att se. Tycker ändå att jag har rätt bra självdisciplin. Än så länge är mitt hem mitt kontor, vi får väl se hur det blir med det i framtiden. Måste fixa ergonomin - håller jag på att få musarm?

En massa mail och ett antal sms idag, men var det jobbrelaterade? Nja, 2 av 14 skickade mail handlade om jobbet jag gör i Wiks slottspark, ett antal skyltar ska förnyas. Texterna filade jag på och skickade ett första utkast för granskning. Ett annat mail gick till en journalistkursare som jobbat frilans i 10 år. Hur börjar man? Tips någon? Andra mail handlade om att hitta ny tid tid till bokgänget, då vi ska träffa författaren Ola F Nilsson. Och så ska alla Bilpoolarnas bilar in på däckbyte och jag ska fixa några repor på den bil jag är fadder för. Och hur lägger man bäst ut bilder på alla bilarna på hemsidan?

Tänkte på det jag skrev om rädslor sen när jag svarade på en förfrågan och antog utmaningen att guida 50 pers i juli nästa år på Botanikdagarna 2011 som Upplands Botaniska Förening är värd för. Färden går den dagen bl a till Hårsbäcksdalen och Hjälstaviken. Men det är två dagar ytterligare som detta evenemang pågår i början av juli. Förresten kommer en helt ny Upplands Flora ut i november i år. Release-datum 20/11. Föranmäl ett ex på upplandsflora@gmail.com Missa inte det!

Annat under min odisciplinerade dag var att delge länk till recension av Uppsala stadsteaters uppsättning av Anna Karenina till mitt teatersällskap. Recensionen var väl sådär. Ska bli spännande i alla fall.

Och så blåser förändringens vingar. Tittade på säng och hittade en Hästens i stan på Blocket till rimligt pris. Men den kan jag väl bara drömma om. Men det vore skönt! Och drömma kan man ju. Men det blir väl det stora varuhuset i alla fall till sist.... Om någon timme ser jag om jag har chans på detta rutiga mirakel.... Haha, den blev min!!!

Resultatet av en annan odisciplinerad aktivitet vid datorn ser jag på torsdag då jag får första leveransen av Bondenäras produkter. Grönsaker, kött, kaffe, pasta mm. Leverans till dörren av lokalproducerat när nu Kravbeställarna har tagit uppehåll i Uppsala. Står de och väntar vid dörren när jag hämtat storasyster på stationen på torsdag? Föredrag med henne på Uppsala Missionskyrka på fredag kl 14.

Efter datorarbete väntade hösten där ute i sprakande färger... Med M och hunden H bar det av på eftermiddagen på den vanliga rundan förbi Kvarnbo. Fika förstås efteråt. Men ingen arbetsro infann sig efteråt. Solen bara sken och sken. Ut igen! Så efter några timmar, på med löparskorna. Det var ju de där två sista kartpunkterna i Nåsten som jag ville åt i Hitta ut.nu-projektet. Nr 67 låg ju rätt nära, invid Håga by, men skulle jag orka springa till 68 också? Eftermiddagen var sen och det började blir kyligt. Men skam den som ger sig. 68 stod vid ytterligare en brant, och en 70 minuters härlig löprunda var krönt av framgång. Skogsbrynen fullkomligt brann i Ekebydalen på väg hem. Det var fantastiskt! Solen dalade och björkar, lönnar och alla andra buskar o träd glödde i en härligt intensiv färg. Ett fotoljus utan dess like. Hoppas någon bra fotograf var ute och bidrar till Unt:s höstfototävling...

Kanske är jag lite mer av egen företagare i morgon i stället.
Bygga hemsida. Jaga kontakter. Visa vad jag gjort. Som det här. Tack för tipset, Karro!

Dagen avslutades med SVT:s bästa program just nu: Sommarpratarna.

tisdag 5 oktober 2010

Långt borta... och nära


Långt borta... sprakar hösten på ett krispigt snöpudrat sätt.

Nära, hemmavid, är hösten också underbar.

Lång borta.... faller vatten i fritt fall från hög höjd.


Hemmavid... rinner vatten lite mer stillsamt i Kvarnbo, som är denna bloggs skådeplats för naturens växlingar.



Långt bort... landar höstlöven mjukt på vit matta.


Hemmavid... landar löven hårt på gatans svarta asfalt.

Långt borta... är stenarna i skogen runda med hål i...


Hemmavid... trampar jag på vanlig gråsten med mossa på...
Men i mossan mellan blocken o stenarna fyndar jag en och annan svamp. Både långt borta... och nära.

Långt borta... regerar tallarna, raka som soldater, i det gamla stenbrottet, viskande om allt folk som förr förde ett herrans liv på den idag så fridfulla platsen.


Hemmavid... växer gran o tall om vartannat. Jag lägger örat mot stammen men stadens larm ett stenkast bort överröstar trädets berättelse.