Vinterglädje

Mycket har säkert redan sagts i "bloggosfären" och på övrig plats på nätet om Snön!

Jag säger bara: vackert!

OK, jag pendlar inte. Har inte bil. Så jag förstår mångas frustration på onsdagen i förra veckan i Östra Svealand. SMHI utfärdar en klass 2-varning, men vad innebär det då att ta denna varning på allvar? Var är det personliga ansvaret? Som en insändare i Upsala Nya Tidning skrev på lördagen: "Kan man till exempel, som en moderatpolitiker beskrev, realistiskt arbeta till 17.20 en klass2-dag och ändå räkna med att kunna laga middag till familjen."

Jag håller med insändaren (och även en lyssnare i dagens Ring P1) och förordar den amerikanska modellen, att arbetsgivare drar ner verksamheten till ett minimum på dagar som dessa, och ja, att faktiskt skolor stängs.  Allt med säkerheten som första prio. I mitten på 80-talet när jag bodde i landet i väster fnös jag föraktfullt åt denna lösning på en vädersituation. Men kanske är nu ovädrena i Sverige kraftfullare, i kaliber med de som då kunde drabba den nordamerikanska östkusten? Eller så är det helt enkelt trafikmängden som ökat så mycket att räls och väg inte kan svälja allt under kaotiska snödagar. Än mindre att röja.

Nej, fram med pulka, skida och lekglädje nästa dag det blir klass2-varning! Omvandla frustration till en riktig kvalitetsdag med barnen och stanna hemma!

Mitt Kvarnbo har bäddat in sig i vitt bolster. Andra årstider härifrån.